tisdag 30 december 2008

Tankar från soffhörnet

Tisdag, den näst sista dagen på 2008. I dag har jag vaknat, med detta menar jag att mentalt uppvaknande, den magiska veckan har gått. Exakt så lång tid tar det för mig att komma ner i varv. Jag har också en misstanke om att de där D-vitaminerna jag köpte i går hade sin verkan. Jo, tro kan försätta berg!

Såg en riktigt bra film i går: Body of Lies med bla Leonardo Di Caprio och Russel Crowe. Action i mellanöstern och i terrorismens tidevarv - att smälta med en nypa salt. Leonardo Di Caprio är en riktigt bra skådespelare, det slog mig första gången jag såg the Departed. Skådespeleri ligger i det som inte sägs, i ögonkast, gester mm.

Har lyssnat på Jonas Gardells vinterprogram och de bitar jag mer koncentrerat lyssnade på gillade jag. Pratradio a la p1 uppskattar jag mer och mer. Förutom detta så lyssnade jag på Henning Mankell, hans vinterprogram var så sentimentalt och vackert, eller så förleds jag av hans sävliga och rofyllda stämma. Vilken kreativitet och skaparkraft som måste driva båda dessa konstnärer, jag imponeras hela tiden! Håll utkik efter De halvt döda som börjar sändas den 1/1 - Gardell ligger bakom, trailern körs regelbundet på SVT.

Har återvänt till den fantastiska historien Guldkompassen, skriven av Philip Pullman. Vi ska läsa och arbeta med den i år 7, ska bli fantastiskt spännande. Om någon som är lärare och har arbetat med denna bok läser denna blogg - gör din röst hörd! Jag tror vi kommer att behöva stötta eleverna i läsningen bla har jag planer på att utnyttja filmen, göra person- och platsförteckningar som gör att det blir lättare att hänga med. Du lär få läsa resultatet här på bloggen.

Prestationsprinsessa - jag? Jo lite ligger det nog i det! Har läst halva boken Duktighetsfällan och den innehåller aha-upplevelser och bekräftelse på sånt jag redan vet. I bland ler jag igenkännande och i bland undrar jag hur blind en människa kan bli. Särskilt berörs jag av att läsa om alla de unga tjejer som mår så dåligt. vi måste börja hjälpa dessa tjejer och här måste föräldrar se sina barn och prata med sina barn. Föräldrar - ni behöver inte resa varje lov, ha en aktivitet inbokad varje kväll, eller varje helg. Glöm inte att prata, fika, ta en promenad - ha lite trist! Jag tror inte att det är skolan som ligger bakom denna stress, det är i stället all denna hysteriska förpackning av fritiden som är boven i dramat. Utbildning och arbete ställer krav på oss med rätta - det är därför vi måste få koppla av när vi har ledigt. Tråkigt? Kalla mig tråkig då! Att ta tankeutrymme föder kreativitet och tankeutrymme kräver - just det- att vi har lite tid över att tänka....

Annars tycker jag att om du behöver en bok som verkligen kan revolutionera hur du tänker och fungerar varje dag och i praktiken så ska du läsa Awaken the Giant within av Anthony Robbins, den är översatt till Väck jätten inom dig. Låt dig inte luras av den töntiga titeln - det här är dynamit!

Ta dig tid att summera ditt år och att reflektera över det postitiva. Ge inga nyårslöften som inte går att hålla. Sätt i stället upp mål och bestäm dig sedan för att du nå dem. Bit för bit, dag för dag och lite i taget.

söndag 28 december 2008

Stollarna på slottet

Julens helgdagar är över och nu känns allt lite blekt och glåmigt, snart ska våren ta över - i alla fall inomhus.

Julhelgen är TV-späckad och jag har med stort nöje och en hel del fascination följt Stjärnorna på slottet. Det är reality-tv och det är roligt att komma dessa kända personligheter lite mer inpå livet - eller det är vad vi i alla fall inbillar oss. Hittills har Christina Schollin och Janne Karlsson haft sina dagar. Det roligaste är samtalen vid matbordet när alla är lite salongsberusade och ställer frågor. Visste absolut inte att Janne "Loffe" varit så hårt åtgången i pressen, hmmm, tänk vad jag får lära mig varje dag. Det var länge sedan jag njöt av att hinna se på TV så det har förgyllt julen lite.
Glöm inte att titta in på Jonas Gardells dagbok på http://www.jonasgardell.se/
Erkänner att jag hittade den bara häromdagen - need I say more????
Mer TV: Lewis förtjänar att uppmärksammas också. Varför är jag såååå totalt såld på England och Oxford och den helt unika och underbara miljön? Sen tycker jag att själva avsnitten och brotten har varit bra och lagom spännande. Detta är TV när jag gillar den som bäst. Tror jag kan svära på att BBC ligger bakom.
Har läst ut Reglerna av Sara Mannheimer och jag vet inte riktigt vad jag ska tycka faktiskt. Det är en egensinnig och konstig roman som är lätt och svår att läsa på en gång. Jag blev aldrig förtjust i huvudpersonen och i det hon gjorde och tänkte. Det var nog språket som vann över mig till att vara positiv tror jag. Lite glad att ha läst en lite krångligare bok, det ger inspiration.

På tal om språk så öppnade jag Edelkrantz förbindelser av Malte Persson (ytterligare en augustnominerad roman) i går och jag blev så förälskad i språket att jag läste högt och fick min omgivning att sucka och tänka att "Åh, inte nu igen...". Det är en blandning av poesi och en lek med ett äldre mer franskinfluerat 1700-tals språk, fantastiskt. Den kommer att ta tid men det kommer att vara värt det!

"Av fadern som, som en gång i tiden var informator i Paris åt grevarna de la Gardie, hade han fått lära sig respekt och god ton. Men här råder inte någon vidare god ton! Hur skall man då göra för att smälta in?"

Har läst i årets julklapp från skolan också, väldigt bra och intressant. Dan Olweus är MR mobbning (i positiv bemärkelse alltså) och har rönt stora framgångar i Norge och Sverige med sina teorier om mekanismerna bakom mobbning. Han är en av de få forskare som empiriskt kunna bevisa att hans åtgärder fasktiskt minskar mobbning. Alla skolor i Sollentuna Kommun satsar/har satsat på att investera tid och energi på att genomföra hans ideér och de åtgärder han föreslår. Min skola startar upp efter jul nu.
Jag funderar på att läsa mer av Stephanie Meyers vampyrtriologi och det har jag gemensamt med hela världen just nu. Bio blir det också: Body of Lies och Australia är närliggande projekt.

torsdag 25 december 2008

Julefrid

"Rödaktigt lyktsken glänser
på frusen trottoar.
Långt bortom tidens gränser
ett ögonblick jag var
Jag hörde bortom tunga
grå fält och vattendrag
en herdeskara sjunga
Ett barn är fött i dag"
Ur dikten: Ett barn är fött i dag! av Hjalmar Gullberg

Juldagen. Friden har verkligen sänkt sig denna dag. Hoppas fler än jag har tid för att skapa ett andningshål som detta under helgerna.

Har läst ut Till stoff och aska av John Harvey. Efter en aningen trevande, men lovande, början så tog det fart när alla bitarna började få sin förklaring och det blev såklart en jakt på bevis och korrumperade poliser. Gillade greppet att låta läsaren följa en polis i början och sedan göra denna polis till ett offer. Jag kan inte minnas att jag läst en deckare som gjort det förut. Jag tolkade denna karaktär som den polis jag skulle få följa. Återigen kan jag känna igen stämningen och sättet att skildra samhället från Lynda la Plantes böcker om Jane Tennisson. De böckerna är ju kommersialiserade i tv-serieform och i dag mer ett varumärke än deckare. Det var i alla fall ett tag sedan jag läste en deckare jag tyckte höll OK nivå.

I dag har jag sträckläst de sista 300 sidorna i Tusen strålande solar och den växte och växte alltefter jag läste. Konstigt nog var den här boken också svår att komma in i. Vis av erfarenhet vet jag att det oftast är de böckerna som till slut lönar sig att läsa. Historien vävdes samman och de båda kvinnorna Mariam och Laila kommer jag aldrig att glömma. Deras öde som kvinnor är fascinerande och djupt tragiskt. Bevisar hur okuvliga och starka kvinnor är hur förtryckta och hunsade de än är av männen i som omgivning. Den här berättelsen kommer jag inte att glömma. jag ska nu genast se till att bla min mor läser den, hon väntar otåligt.

Skulle vara logiskt att jämföra Flyga Drake och Tusen strålande solar, men det är svårt. De har sina egna unika kvaliteter tycker jag.
Kommentera gärna på bloggen : Vilken tyckte du bäst om och varför?

Fick boken Duktighetsfällan - en överlevnadshandbok för prestationsprinsessor i julklapp. Intressant och, ja, kan till viss del instämma i att det kan vara träffande. Ska bli intressant att läsa den och se vilka lärdomar jag kan få. Gillar den här typen av böcker, för jag tror att de håller hjärnan i gång och manar till självreflektion. Återkommer när jag läst lite i den.

Tack - jag vet att den är köpt med omtanke och kärlek.

Dags att återvända till pepparkakorna och nästa läsprojekt. I kväll ska jag titta på Stjärnorna på slottet och Kommissarie Lewis.

söndag 21 december 2008

Jul, jul strålande jul

God jul! Har smygstartat julen med att besöka nära och kära för att fira minijul. Åt ett fantastiskt julbord på Ullinge Värdshus utanför Eksjö i går.

Nu kommer en rofylld tid på året och det känns som tiden upphör på något sätt. För min del är detta ett sk tveeggat svärd. Å ena sidan vila och återhämtning och god mat. Å andra sidan plikttrogna Luther som pockar på uppmärksamhet. Jag har i alla fall beslutat att jag för min egen hälsas skull ska inrikta mig på återhämtning. Våga vara lat!
En av absolut bästa sakerna med att vara lärare (kom inte dragandes med sommarlovet nu snälla!) är avslutningarna. Det är en härlig känsla att få kramar av glada elever och att få göra dessa dagar speciella med omtanke och att se allvaret när betygskuverten öppnas. Dessa dagar följs alltid av en overklighetskänsla, en sorts både frihet och tomhet på samma gång. Livet innehåller alltid dessa gåtfulla konstraster.
Läsningen då? Empire, filmtidningen läste jag på väg hem i bilen och om du gillar film så är detta den absolut bästa tidning du kan läsa, riktigt bra värde för pengarna!

Påbörjat Till stoft och aska av John Harvey. Jag gillar den! En tanke jag fick i början var att det var lite hårdkokt och bittert på ett väldigt brittiskt sätt, mycket samhällsskildring och realism. Ingen varm stämning direkt och det påminde mig lite om Prime Suspect och Jane Tennisson. En bit in i boken hittas så den kvinnliga polis jag i min enfald trodde det skulle handla om mördad- En annan kvinnlig polis kliver in på scenen, 39 år desillusionerad, hårt arbetande. Då visste jag att det här gillar jag!


Ytterligare en bok påbörjad. Tusen strålande solar av Khaled Hosseini. Jag har inte fått samma gåshudsupplevelse hittills som av Flyga Drake. Känner inte samma sorgliga och absloluta sympati för Mariam som jag kände för både Amir och Hassan. Det är konstigt för Mariams öde borde ligga nära mig som kvinna. Kanske är det helt enkelt för nära? Min läsning kanske blir avvisande för att jag inte kan kosta på mig att identifiera mig med henne? Eller är det författaren som inte kan det? Det kan fortfarande vända, men det är något med tonen och framskrivandet av Mariam som känns ytligt och gör det svårt att känna med henne och den uppenbara och fruktansvärda diskriminering hon utsätts för. Det som jag hittills mest känner är att jag bara vill skrika ut all den ilska och frustration hon måste känna inför männen och deras patetiska feghet och dominans i det patriarkaliska samhälle hon tvingas leva i. Kommer aldrig att förstå med vilken rätt de får fortsätta sitt förtryck.
Ser fram emot Tv-soffan och serien Selma om Selma Lagerlöf och Inspektör Lewis som nu fått en egen TV-serie. Så ska det vara när det är jul!

söndag 14 december 2008

Luciahelg

Söndag. Första söndagen på ett tag där ett antal timmar kan sägas vara mina, bara mina. Riktigt skönt.

Jag har haft en vecka med en mängd individuella samtal med elever om betyg och utveckling. Det är i dessa samtal som det prövas hur tydliga kriterierna är och hur jag under terminen har återkopplat dessa i arbetet. Jag är ganska nöjd och det känns som att det är eleverna överlag också. Det betyder inte att jakten efter de perfekta kriterierna inte fortsätter.

Har läst ut En ny jord av Eckhart Tolle och den verkligen bara växer och växer. Jag reflekterade över det i veckan när jag vid ett flertal tillfällen bara totalt upptäckte att jag fylldes av glädjen att vara helt medveten och närvarande. Vilken inre lycka och styrka detta fyllde mig med. Livsfilosofi på en begriplig nivå och i detta ligger storheten. Min egen filosofi är att alltid glädja sig åt de små sakerna i vardagen för annars blir det få tillfällen att vara glad. Glöm aldrig att vardagen faktiskt ÄR livet och att nuet ÄR det enda vi med säkerhet har att njuta av! Jag skall fortfarande lyssna på podcasts från Oprahs hemsida med intervjuer med Eckhart Tolle.

L L L L fängslande, begriplig och ändå så full av tänkvärda ideér - kan bidra till en bättre tillvaro!

Har läst en av deckarna jag fick av nämnden I denna ljuva sommartid av Mari Jungstedt. Den utspelar sig på ett sommarvarmt och idylliskt Gotland. Det som fascinerar mig med deckargenren är att motivet alltid återkommer till det rent mänskliga och de sår och trauman männsikor bär på. Varje deckarförfattare har olika sätt att blottlägga dessa. Innan läsaren kommer dit så kantas vägen av mer abstrakta motiv som maffia och ekonomisk brottslighet, men det blir mest bihandling eller villospår. Mordet kan alltid härledas till en rent mellanmänsklig konflikt som är på individuell nivå. Skeletten i garderoben kommer alltid tillbaka som dålig, i deckare, livsfarlig karma. Läsmässigt en enkel och lättsmält intrig som fångar för stunden, det rent språkliga är inget märkvärdigt. Ändå fångar den här genren mitt omedelbara intresse, tror att den passar mig för att jag vill läsa böcker jag blir "färdig" med. Antalet böcker är aldrig sinande, men det är ju min tid...

L L L fänglar läsaren, bra och lätthanterligt för t.ex tunnelbaneförströelse.

Har nu lyckan att få starta en del nya läsupplevelser och jag skall som alltid läsa flera böcker på en gång och en av de jag längtar efter nu är Tusen strålande solar av Khaled Hosseini. Lär återkomma till detta.

Läste lite i Reglerna av Sara Mannheimer och den är häftig och så speciell i sitt berättarperspektiv att det är likt ett tankeflöde som pendlar mellan igenkännande och obegriplighet, spännande.

"Att inte välkomna det oväntade, det främmande är fel, men på samma gång kan det omintetgöra just det jag för stunden föresatt mig, det som är rätt.
Livets fullblodsaktiga oberäknelighet stör mig, och det är fel"

Det här citatet är något som talar till mig för det är såhär jag ofta känner inför allt det oförväntade som händer hela tiden, bla i mitt yrke. Detta rimmar inte alltid väl med högt ställda krav och den strukturerade tillvaro som jag eftersträvar och har gemensamt med de flesta "duktiga" flickor. Det är inte alltid lika lätt att uppnå perfektion spontant, ändå är det någonstans där magin infinner sig, i nuet. Det är en balansgång.

måndag 8 december 2008

What I know for sure

Måndag. En helg som konsumerades totalt av att läsa texter och fundera på betyg.

År 8 har skrivit sin andra bokreception och det är roligt att de hur de utvecklas.

Bland titlarna:
Hål i huvudet av Jenny Jägerfelt
Harry Potter och hemligheternas kammare av JK Rowlings
Om jag kunde drömma av Stephanie Meyers
Fråga Alice (igen)
Vargbröder av Pavel
Svensk Maffia av Lars Weirup mfl
En blomma i Afrikas öken av Waris Dirie
Skuld av Karin Alvtegen
Sagan om Beowulf
Fight Club (minns ej författare.

Detta är ett spontant urval bland de titlar jag kommer i håg och jag reserverar mig för att jag kanske inte fått författarnamnen korrekt. Det här är den bästa uppgift jag/vi har i svenska och det beror på den insikt i elevernas läsning jag får och hur de utvecklas i sina analyser från gång till gång. Sammanlagt skriver de upp till 5 boktexter mellan år 7 och 9. Tar gärna emot tips på hur upplägget kring den fria läsningen skulle kunna se ut. Det är spännande att få lära sig och berikas av hur andra gör.

Har bläddrat i O magazine och det bästa jag vet är Oprahs kolumn "What I know for sure". Tänk dig en enkel fråga. "vad jag vet med säkerhet/vad jag är säker på". Oprah tar in så mycket visdom och klokskap i detta att det för mig känns som att läsa något en klok mentor har skrivit, på ett sätt är det väl så.. några icke översatta exempel

" What you out in comes back all the time, no matter what"
"You define your own life, don´t let other people write your script"
"If the only prayer you will say is thank you that will be enough"

Brilliant? tycker jag! Köp O magazine eller gå in på www.oprah.com

Sedan hittade jag en annan klokhet i tidningen som handlar om att inte nöja sig med något mindre än att ha gjort sitt bästa, om jag tolkar procrastination rätt.

Note to Self:
Don´t delay
"Procrastination is a way for us
to be satisfied with second rate
resaults; we can always tell
ourselves we had done a better
job if only we had had more time....
If you´re good at rationalizing
you can keep yourself feeling
rather satisfied this way, but it´s
a cheap happy. you´re whittling
your expectations of yourself
down lower and lower"

Tål att tänka på, sedan när tycker inte de flesta att det klokt att rationalisera? Hmm, det enda jag vet är att jag är usel på det och jag ger mig inte förrän jag är nöjd. Tillräckligt bra är aldrig en måttstock för mig. Låter det hårt och elitistiskt? kanske, argumentera gärna emot.

Sedan kan jag inte låta bli att ta med ett citat som jag fastnade för i går och som bara flög rakt in i hjärnan. Eckhart Tolle skriver i En ny jord mycket om att vara närvarande i nuet och om att låta medvetandet vara mer här och nu, erkänn att det är svårt. En tanke som dyker upp är också vad detta gör med de långsiktiga mål som många med mig sätter upp. Motsäger detta att vara närvarande i nuet?

"Paradoxen är att grunden för storhet är att ta hand om de små tingen i nuet i stället för att jaga efter föreställningen om storhet"

Tänk efter: När är du mest nöjd med det du gör? För mig är det när jag får till det där samtalet, eller att jag bara njuter av att vara där jag är, utan att komplicera saker och ting. Gissa när jag har de bästa lektionerna? Just det. När jag faktiskt är där helt och fullt mentalt. Det är storhet. för mig leder det bara till mer storhet oavsett hur precisa mina långsiktiga mål än är. Självklart ska vi ha mål och bygga upp inre motivation att nå dem, men glöm inte att vara närvarande så att du inte missar det där leendet, ögonkastet, samtalet eller kanske komplimangen som du får just där och då.

fredag 5 december 2008

Att bli testad

Fredag. Jag lever, fast jag har inte hunnit skriva tidigare i veckan.

Jag har nu läst ut Twilight och det är en speciell bok och jag tyckte om det dramatiska och romantiska i den; vacker, oskyldig flicka blir färälskad i vampyr som egentligen säger sig dras till den speciella doft som hennes blod avger, hmmm. Fantastiskt! Faktum är att det verkligen fungerar. Jag hörde en elev berätta att den här boken var den första bok hon verkligen längtade hem till för att fortsätta läsa. Det kriteriet räcker för att jag skall stämma in i lovsången i alla fall. För min egen del väntar filmen samt jag ska ladda ner soundtracket.


Läsning, ja. Har nu läst elevernas texter om Face on the Milkcarton och de arbetade på bra med att analysera och berätta handlingen. Det var trots allt den första längre texten vi skriver på engelska. Det bådar gott. Det roligaste var i dag när de fick tillbaka uppsaterna och faktiskt frågade och uttryckte uppskattning inför de bedömningar och tips framåt som jag alltid ger när jag läst texter. Wow tänkte jag, de går i nian nu! I helgen nu ska jag läsa nya omgångar boktexter och en uppsats, känner på mig att det får bli den läsningen jag fokuserar på just nu. För vissa är det inte adventstider utan betygstider. Fast jag klagar inte, det är en gåva att få läsa och ta del av deras tankar och språk. Varför valde jag annars att jobba med det jag gör?

I dag var jag på första deluttagningen till en ledarskapsutbildning som min kommun erbjuder, jättespännande. Vi fick i dag göra ett självskattningstest baserat på listor med egenskaper som du skulle skatta som more och least överensstämmande med dig själv. Det var jättesvårt! Efter det gjorde vi ett problemlösningstest och här fick jag lite hjärtklappning när en hel typ bok med olika geometriska figurer och mönster låg framför mig, ångest! Nu var det ju inte matte detta handlade om, utan om att hitta mönster och variationer osv. Jag kan säga att hoppas att detta inte kommer tala till min nackdel, för jag vet inte hur det gick och faktiskt inte heller exakt vad som testas i sig. Vid ett möte nästa vecka får jag veta mer. Tänk nu på mig för jag vill verkligen gå den här utbildningen.


Dilemma: En elev kommer inte till skolan, detta är det mest tragiska en skola kan hamna i, för det är oftast en återvändsgränd rakt i i en ond cirkel. Vi gör allt vad vi kan och stöttar, planerar, ringer, samtalar, kramar och pratar. Så vid ett möte med olika myndigheter så får vi ta emot stark kritik riktad mot att vi inte gör tillräckligt. Vad vi nu gör lyckas ju inte... Det här gör mig ledsen och såklart arg. OK, vi kanske inte har möjlighet att göra tillräckligt, vi har faktiskt 149 elever till som är i skolan varje dag. Vi får inte hamna i att det inte går att samarbeta mellan myndigheter kring barnen utan att bli kritiserade. Vi spelar i samma lag. Vi vill absolut och till 100% hjälpa denna elev, varför ska vi bemötas som om vi inte ville det? Vi måste tillåtas vara stolta över den kompetens vi har och det arbete vi utför och jag vägrar att tro att detta är ett konstruktivt sätt att arbeta. Hjälp oss i stället för att stjälpa. Vi spelar som sagt i samma lag!


Vad jag vill läsa nu är ju Sara Mannheimer Reglerna och jag ska se om jag inte tar och avslutar Barack Obamas Audacity of hope, samt min stora hög med tidningar. Jag läste en artikel i Newsweek som lanserade verbet Obama som i "We´re going to obama this country, with our message of change". Tydligen finns ekon av detta i både Torypartiet och Labourpartiets valbudskap. David Cameron för Torypartiet ligger väl närmast den lilla jämförelse som kan göras, han känns lite nyare och yngre än Gordon Brown, kanske. Kul i alla fall och språkkreativitet på hög (eller låg) nivå.

Sannerligen var detta en händelserik och lärorik dag som pendlade mellan tester, lektioner, friskis & svettispass och allmän röra i en härlig mix!

söndag 30 november 2008

Advent


I:a advent. Det känns lika härligt varje år att få tända ljus och tänka på julefriden lite.

Jag har i dag läst uppsatser på engelska som eleverna i år 9 har skrivit om boken Face on the Milkcarton av Caroline B Cooney, en amerikansk författarinna. Denna uppsats var en avslutande uppgift och de skulle skriva en bookreport. De förberedde sig lektionen innan genom att samla citat och skapa en mindmap. Har hittat en jättebra lärarhandledning till denna bok på internet som jag använt delar av. Jag berättade för eleverna att detta är det amerikanska ungdomar kan få arbeta med när de läser denna bok, i USA.
Det är svårt att bedöma texter, tror att jag alltis kommer att tycka det. Jag måste titta på:
- Har de förstått och verkligen läst boken?
- Vilka detaljer kan de ta med och hur är det med förståelsen av handlingen.
- Språket och hur de uttrycker sig på engelska och sist, om helheten blir en text med röd tråd.

Under vecka har jag hunnit läsa ut Ett litet hål i mörkret och jag gillade verkligen boken och det sentimentala, poetiska och avskalade språket. Slutet är som en ny början och ändå sitter du inte kvar med frågor som läsare.

- Jag vet inte vad jag ska säga, säger hon
- Inte jag heller, säger jag
- Men kom in, säger hon
Och då gör jag det

Visst kommer man snarare att tänka på en dikt? Jag tycker det är fantastiskt att läsa detta då jag vet hur mycket innebörd denna enkla konversation har och hur avgörande de sista orden är.

Jag har en favoritdikt som påminner om dessa rader:

Säg till om jag stör
sade han när han steg in,
för då går jag meddetsamma.

Du inte bara stör,
svarade jag,
du rubbar hela min existens.
Välkommen.
(Eeva Kilpa ur antologin Kärlek och uppror)

Jag faller gärna för det avskalade i språket, förmodligen lockar det mig som alltid överanvänder ord både muntligt och skriftligt. Det blir mäktigt och det är en av alla de saker jag tycker om hos Jonas Gardell också.

Kan rapportera att jag fick två pocketböcker i present av nämnden i torsdags:
Och vet inte vart av Astrid Flemberg-Alcalá och I denna ljuva sommartid av Mari Ljungstedt.
Tror att Ljungstedt blir ny pocket i handväskan.

Känner mig om en tonåring på nytt, följande symptom föreligger:
1:Är helt uppslukad av Twilight, satt säkert i 2-3 h i lördags..... helt och fullständigt uppslukad.
2: Lyssnar på 2 nya skivor: Chinese Democracy med Guns n`Roses och Day & Age med The Killers (Ipoden är på för fullt...).

Jag får flashbacks till Use Your Illusions -plattorna från 90-talet och de lyssnade jag på i ett år minst.

Nu väntar första adventsljuset och - just det - Twilight.

onsdag 26 november 2008

En dag att glädjas åt

Onsdag. Jag har haft en väldigt bra onsdag. Ignorerar vädret totalt!

Besökte Mitt i tidningens redaktion ute i Årsta tillsammans med skoltidningsredaktionen. Vi åkte i snöyra och fick i en dryg timme lära oss jättemycket om tidningen och om deras koncept. De trycker gratis lokaltidingar fär olika delar av Stockholm, däribland Mitt i Sollentuna. Vår utmärkta "guide" berättade alltifrån vad olika delar i en artikel heter, rubrik, ingress och brödtext mm, ni vet. Sedan fick vi gå en runda på redaktionen och titta runt. Jösses vad snygga Macdatorerna är!

Hon beskrev också vad som var viktigt för en journalist:

Nyfikenhet
Orka leva med att du/din text aldrig blir helt färdig
Vara intresserad av människor
tycka om att skriva

Någon mer än jag som kan dra paralleller till läraryrket? När vi kom tillbaka till skolan var de arbetsvilliga och inspirerade och ville verkligen att texterna skulle bli bra och att det skulle se proffsigt ut. Jag visade de hur de i Worddokument kan skriva i spalter och nu märktes det att de verkligen var mottagliga för att arbeta med den delen av sina texter. Jag reflekterade över det intresse detta väckte och tänker att detta studiebesök skall nog inleda arbetet om vi får till en ny skoltidningsredaktion i vår. Väldigt inspirerande!

Senare på kvällen blev jag vald till biträdande lokalombud för LRF Lärarnas Riksförbund på skolan. Jag blir biträdande ombud från och med nu och fram till i höst när min mammalediga kollega är tillbaka och återupptar sitt uppdrag. Får ta tag i att lära mig lite mer om vad detta innebär. Jag kommer att sitta i skolans samverkansgrupp och sedan i alla fall assistera i löneförhandlingarna. Spännade utmaning.

Läsningen just nu kretsar kring Twilight och jag gillar den och räknar med tid att läsa lite mer i helgen.


Har läst en bit av Ett litet hål i mörkret av Ingrid Olsson, en korthuggen, nästan poetisk ungdomsbok. Den handlar om Calle, som är gymnasist. Han är fotointresserad och en vanlig shysst kille. Han är förtjust i tjejen som bor i samma trappuppgång som luktar gott och spelar gitarr. Jag är nyfiken på om han till slut tar kontakt med henne mer på riktigt och slutar att spontant bara följa henne dit hon går. Calle är en sympatiskt framskriven huvudperson och jag tänker på Katarina Kieris bok Dansar Elias? Nej!
Jag ser likheten i just den lugna tonen av underliggande sorg och den värme med vilken huvudpersonen skrivs fram, Jag gillar det, och ser fram emot att läsa vidare.

Ingrid Olssonsbok var nominerad till Augustpriset, men priset i ungdomsklassen gick till Legenden om Sally Jones av Jakob Wegelius. Det är en bilderbok och jag vet bara hur den boken SER ut och jag tror att är läsningen lika lockande så är det en värdig vinnare. I övrigt var väl kvällens huvudperson P.O Enqvist som vann vuxenlitteraturklassen.

lördag 22 november 2008

Bokcirkel och snöyra

Lördag. I dag har snön intagit Sollentuna och jag är skeptisk men väljer just nu att bara tycka det är vackert...

Bokcirkeln träffades i onsdags och vi diskuterade vårt senaste bokval: Svart flicka vit flicka av Joyce Carol Oates. Vi gillade boken, även om jag har hennes ungdomsböcker som mina favoriter faktiskt. Det första vi refleterade över var att berättaren i boken är så opålitlig, läsaren kan inte riktigt lita på det som händer i boken och detta förstärks av att det pågår så mycket under ytan hela tiden. Detta är ju det jag tycker är Joyce Carol Oates genidrag, den nyfikenhet och bitvis frutration en läsare kan känna genom att få läsa in så mycket själv. Vi gillade inte heller huvudpersonerna Minette och Genna, det var svårt att känna sympati. Mot slutet av boken kändes som om tråden tappades bort och en del vi inte tyckte kändes relevant kom plötsligt fram. Gennas pappa var en karaktär som lite dominerade utan att vara närvarande och detta hade varit bra om det inte var för slutet. Sammanfattningsvis blev omdömet helt OK : L L L L tycker jag i alla fall.

Nu har vi som vårt nästa bokval: Att tro på Mr Pip av Lloyd Jones. Om det är någon som har läst den så vore det roligt att få höra lite om vad du tyckte.

Jag har haft lite tid att fortsätta med Twilight och jag gillar den stämning som redan skapats och läste i SvD i dag om filmen som verkar kunna bli succé den med.

Jag har läst elevernas utvärderingar av att ha läst och arbetat med Min Bror Benjamin av Ingrid Carlgren. Vi har läst boken och tagit ut citat, pratat viktiga händelser. Eleverna har skrivit jag-dikter utifrån karaktärerna i boken och även bevarat ett brev som finns i slutet av boken och som lämnar öppet för deras egna funderingar. Deras utvärderingar är positiva avseende boken och de har själva uppskattat att skriva dikt och även brev. både pojkar och flickor tycker om denna annorlunda, spännande ungdomsbok.

Jag kan känna mig otillräcklig som pedagog och i att räcka till för allt och alla, men en sak tvivlar jag aldrig på: Skönlitteraturen som basen i minundervisning i svenska. Jag tycker att det är underbart att se den självklarhet med vilken våra elever kan leva sig in i och engagera sig i karaktärerna i böckerna. Denna förmåga förfinas och utvecklas med varje bok vi läser.


Spontant skulle jag vilja ha mycket mer tid att verkligen läsa - så nu väntar Twilight.

tisdag 18 november 2008

Nya insikter

Tisdag. Jag har haft anledning att fundera väldigt mycket i dag på hur komplext det kan vara att arbeta som lärare och vilka ytterligheter vi kastas emellan. I dag har jag lärt mig jättebra saker om hjälpmedel för dyslektiker. Det finns så många och bra kompenserande hjälpmedel. Jag och en elev var i dag och lärde oss om några av de. Ett av de var ett USB-minne som kan användas för talsyntes och detta lilla minne kopplas till datorn och du kan få den text som finns på vilken hemsida eller i vilket dokument som helst uppläst; med olika röster och olika hastigheter. Vad värdefull den här kunskapen är för min elev, men även jag gjorde viktiga reflektioner och fick nya insikter.

Under mina snart 6 år som lärare har jag jobbat mest med en aspekt av mitt yrke: individualisering; att anpassa undervisningen med hänsyn till enskilda elever. Jag har ägnat stor energi åt att få gruppen dit jag vill, att klassrummet skall vara "laddat" med bra grejer när de kommer mm. Nu har jag sakta men säkert nått till den insikten att jag mer och mer får de enskilda individerna i fokus och det är en upptäcktsresa som är fantastisk och som sporrar mig till att nå ännu bättre resultat med min undervisning. Tyvärr gör jag insikten att mycket av denna utveckling har kommit av den brist på specialpedagoger vi lider av och att jag som ämnespedagog ständigt tvingas lösa alla problem lite som pragmatiker; det som fungerar det fungerar annars byt taktik. Vad skulle inte kunna åstadkommas med rätt utnyttjad resurs på rätt plats? Mirakel!

Samma dag gör jag en reflektion av det mer sociala slaget - vad vi vuxna är tvungna att orka ta emot från barn som inte mår bra. Detta kan dränera oss på energi - och ändå, vi är skyldiga att vara den där studsväggen alla kan kasta boll emot och ändå stå pall. Missförstå mig rätt nu, vi ska inte ta skit i den bemärkelsen att vi ska känna oss förolämpade som personer, men som myndighetsutövare ska vi palla en hel del.

Har också haft elevrådsmöte och jag kan bara säga: det ligger en enorm kraft i elevdemokrati, hur kan vi utnyttja denna kraft? Min känsla i dag var en av uppgivenhet och jag finner mig se samma frustration hos eleverna som jag själv som personal på skolan känner. Nu ska jag prata med ledningen och bjuda in de till en mer direkt dialog så att vi visar dessa elever med sitt driv och initiativ den respekt de behöver. Jag åstadkommer inte detta på egen hand då jag inte arbetar i beslutsfattande ställning. Hoppas de orkar fortsätta kämpa.

Läste i SvD i helgen om att Twilight av Stephanie Meyers snart går upp som film och detta föranledde mig att lägga till den på läslistan nu. började i går och kan bara säga: lovande
Ung tjej kommer till en ny stad, ny skola och vill egentligen inte synas eller höras alls. I lunchmatsalen sitter ett gäng udda karaktärer du bara kan identifiera på ett sätt: vampyrer.... Verkar vara en riktigt bra, romantisk ungdomsbok, med alla de ingredienser i som fick min generation att sluka skräckböcker av Stephen King och Dean R Koontz, vem kan glömma böcker som Det, Pestens tid? Lär återkomma till detta.


Jag kan lugnt säga att detta var en dag jag behöver smälta och komma i håg som en dag som visar att avståndet mellan tanke och handling måste minimeras och bli just handling. Det enda som egentligen bearbetar din stress är att agera och kommunicera.

I morgon väntar diskussioner av ett annat slag: Bokcirkeltime!

söndag 16 november 2008

Låt ljuset komma in

Söndag. Jogging och promenad - äntligen lite balans. Vädret inbjuder till att lyssna på Coldplay och Kent, lite lugnare, vemodigare toner. Vilken vecka det har varit sen sist. Jag var och överlämnade vår rapport efter skolobservationen och det gick jättebra. Nu kan jag med gott samvete lämna det bakom mig, vilket mentalt avlastar lite.

Var och såg nya Bondfilmen A Quantum of Solace i går. Tycker att Daniel Craig är en grymt bra (och otroligt snygg) James Bond, han har hittat en helt egen stil. Jag tycker kanske att Casino Royale var bättre, mer intensiv. Ett stort minus till den usla bondlåten.

Har läst boktexter som år 9 har skrivit och det är roligt - de har lärt sig en del om att tänka medan de läser. Ett axplock titlar:

Skuld av Karin Alvtegen
Mig äger ingen av Åsa Lindeborg
Prinsessan och mördaren av Magnus Nordin
En komikers uppväxt av Jonas Gardell
Alkemisten av Paolo Coelho
Hjärtats fröjd av Per Nilsson
Pojken som kallades det av David Pelzer
Nu, i morgon! av Annika Thor
Svenne av Per Nilsson
Tidsväktaren av Jeanette Winterson
Simon & Sofie av Granholm

Jag har läst 8 av dessa 11 titlar. Det är roligt att konstatera att vissa av böckerna kommer igen och verkar ingå i en sorts inofficiell skolkanon. De flesta eleverna har valt dessa titlar på egen hand.

Har läst ut Intet nu och vet inte vad jag ska tycka egentligen, det var fascinerande, men tappade lite av sin trovärdighet mot slutet. Det var intressant att fundera på författarens beskrivning av vad som kan hända när en person inte vill passa in i en mall, även om det verkligen drogs till sin yttersta spets i denna bok. Tar i alla fall med den och ser, kanske får jag elevrespons såsmåningom.

L L L - intressant, annorlunda, kanske inte så trovärdig.

Har också läst Tagg i hjärtat, som jag också köpte på skolmässan. Det här gillade jag! en bra bok med teman som vänskap, psykisk sjukdom, relationer. Återigen en ungdomsbok då de vuxna inte räcker till. En kort roligt beskrivning som gav tips till oss lärare "En bra lärare måste vara slängd i käften eller kunna sätta sig i sån respekt att det inte kommer några kommentarer. Carin var ingen sån lärare. Hon försökte bara vara shysst. Det är oftast ingen bra metod i vår skola." (s. 27)

L L L L engagerande, lättläst och viktiga teman.

I senaste numret av Skolvärlden läste jag en artikel om det nya betygssystemet, som jag stödjer och tror kan bli bra, artikeln gav en bra överblick. Hoppas att kriterierna blir lite lättare att tyda bara.

I samma tidning läste jag en artikel som har rubriken betyg bagatelle. Den handlar om svenska lärare som arbetar på Lycée International utanför Paris och de har svårt att efter ett antal år i Frankrike förstå hur vi i många fall räds betyg. I Frankrike betygssätts eleverna tidigt och ofta och de konstaterar att paradoxalt nog blir betygen mindre viktiga. Ett citat är "I Sverige finns en övertro på att allt skall vara så otroligt rättvist" Jag är benägen att hålla med. Tänk efter lite. Är det inte att lura våra ungdomar att invagga de i fel sorts rättvisetänk? Behöver de verkligen inte lära sig att prestera och ta ansvar efter förmåga? Jag tror i bland att lärare har svårt att inse att vi inte är elevernas kompis och att vi ska inte vara populära. Vi skall vara proffsiga, tydliga och bra vuxna förebilder som visar vägen. Kompisar har de nog av, vuxna däremot behövs i större grad. Gå gärna in och läs mer http://www.skolvarlden.se/

Nu står jag inför att läsa ut Svart flicka, vit flicka av Joyce Carol Oates och sen blir det till att ha lyxen att välja lite nytt. Måste också uppdatera mig i Flyga Drake av Khaled Hosseini för nu är niorna tillbaks efter praon och vi skall avsluta arbetet. På onsdag är dags för bokcirkel, det ser jag verkligen fram emot!

tisdag 11 november 2008

Tisdag i november

Tisdag. I dag öser regnet ner och det är ett medvetet mentalt arbete att känna energi och glädje. I bland flyter livet fram som en harmoniskt rinnande bäck utan medveten ansträngning. I nuläget är livet precis lika fantastiskt, bara det att ligger ett medvetet arbete bakom. Lycka är ett val vi alla kan göra genom att fokusera på det lilla, värdefulla i varje möte. Jag har ju turen att vara med om så många möten varje dag att det är omöjligt att INTE hitta ett positivt i bland de alla.

Har bedömt elevernas dikter och hur gör jag egentligen det? Skulle du sätta MVG på Bruno K Öijers dikt jag citerade i förra inlägget? Kritererna jag valde att titta på var i princip instruktionen de fått och hur väl denna uppnåtts. Inmitationen skulle avse inledning, rytm, språk och tema. Det gjorde de bra. Det är en jobbförmån att läsa deras alster.

Hur mycket ansvar skall en tonåring ta för skolan? Jag tänker ganska mycket på det nu i tider av utvecklingssamtal. Vi/jag kan hjälpa, stötta och finnas där hur mycket som helst, men utan gensvar och ömsesidighet fungerar inte samarbetet. Ställa krav i kombination med höga förväntningar är viktigt, ingen mår bra av att underskattas. I LPO (läroplanen) står det att läsa att vi i skolan skall fostra demokratiska samhällsmedborgare och förbereda de för att bli goda samhällsmedlemmar. Kunskap om demokratiska beslutsvägar och arbetssätt är en del av detta. Har jag gjort det i dag? Lärt någon att bli en samhällsmedlem att räkna med? Kan jag räkna in att jag gett 5 elever möjlighet till en dag utanför skolan på "ungdomens dag" med tema fördomar? Att vara en förebild genom att vara sig själv - och stå för det - räcker långt. Jag är inte rädd för att vara vuxen, jag ÄR ju det.

En helt annan debatt kan ju frågan om vad en god samhällsmedborgare är för en filur. Delaktighet och ansvar - det är det det handlar om. Ansvar för din egna handlingar och ditt eget liv samt delaktighet i samhället och det gemensamma ansvaret i stort. Du äger ditt liv. ingen annan gör det.

Har börjat med en ny bok som ligger i väskan -Tagg i hjärtat av Cannie Möller. På de första lästa sidorna framtonar en arg, övergiven tjej, som missar en konsert. Nu är hon på vift och jag undrar vart hon tar vägen och vad som händer. Upplagt för tonårsdrama alltså!

Nu väntar lite läsning innan ögonen faller i hop och väckarklockan ringer in onsdagen.

söndag 9 november 2008

O systrar och bröder....

Söndag. Sänd en tanke till alla underbara pappor därute - och till de som saknar underbara pappor....



"Sötaste systrar!
Varför finns ni alltid på den andra sidan? varför är det alltid nåt slags ocean emellan oss? Varför måste man alltid anstränga sig så förbannat för att komma över till er? Varför är ni alltid nån annanstans? varför måste man slita som ett djur för att nå fram till er?"
(s 9 Vinterviken)

Den här helgen har jag läst dikter som eleverna har skrivit och uppgiften utgår i från Vinterviken av Mats Wahl. Varje kapitel inleds med en liten dikt. Detta syftar tillbaka på en uppgift huvudpersonen JohnJohn får av sin svensklärare; han skall imitera Walt Whitman. Jag ger eleverna samma uppgift fast utifrån JohnJohns dikter som inleder varje kapitel. De ska välja en favorit och sedan imitera inledning och avslut, tema, språk och rytm. Det blir jättefina alster, många elever får till det jättebra utifrån den favorit de väljer. Har bedömningen kvar, i dag bara njöt jag...



Jag håller på med Joyce Carol Oates bok. Jag funderar som alltid över hennes fantastiska förmåga att utmana läsaren att verkligen läsa mellan raderna. Jag tänker på att när jag läser kan jag inte riktigt förstå allt, för det står ju inte skrivet rätt ut, ändå finns det en känsla av onda aningar bakom det hela och detta gäller allt. Inget är vad det verkar vara och det fascinerar mig, jag blir nyfiken och utmanad. En sak jag tänkt på är: Vem är egentligen huvudpersonen? Vem kan jag känna mest sympati med och varför? Jag undrar vart boken är på väg och ser verkligen fram emot att diskutera den på vår bokcirkel. Återstår att läsa vidare! Kan varmt rekommendera hennes underbara ungdomsböcker - Vilda gröna ögon, Stor i käften mfl - de utmanar ungdomarnas förmåga att läsa mellan raderna och det är verkligen något de behöver öva.






Du andades
tätt mot fönsterrutan
och skrev med fingret
ristade in ditt namn i imman
strök sedan snabbt ut det igen
en gång
två gånger
tills du kände dej lugn
kände lyckan sakta krypa i dej


Har börjat bläddra och läsa i den Augustnominerade diktsamlingen Svart som silver av Bruno K Öijer. Jag är ingen van poesiläsare eller tolkare. Poesi är en utmaning för mig, även om jag ofta njuter av att läsa en dikt. Det vardagliga i den här dikten tilltalar mig för att de enkla bilderna ger mig tolkningsutrymme och jag kan relatera till dem. Den här skulle jag kunna tolka och arbeta tillsammans med eleverna med också, det skulle vara spännande.

Tid. Det är ett annat tema för mig. Jag har ofta en känsla av att ha ont om den. Vad som gjorde förra veckan väldigt jobbig för mig var inte vad jag gjorde i hur många timmar utan att jag inte hade kontroll över min tid. Jag kan få in en hel del under ett dygn och faktiskt tror jag att oftast får jag också in en hel del utan att känna utmattning eller stress. Detta fick mig att reflektera över att jag måste vända mitt sätt att tänka och se tiden som en rikedom jag har att ösa av, inte som nu en brist och något jag ständigt jagar.... Har faktiskt aktivt gått och arbetat med tankar kring detta och hoppas kunna vända detta och få tillbaka min balans. I bokhyllan står en bok som handlar om tid - och - jag väljer att tänka att jag har tid att läsa den.

Agenda väntar, mitt ständiga söndagssällskap. Tror att det skall handla om det amerikanska valet. Intressant och bra avslut på en vecka som har väckt många reflektioner om tid.

fredag 7 november 2008

Yes we can!

Fredag. Jag har ägnat väldigt mycket tid åt rapportskrivande och jobbet den här veckan. Jag har inte hunnit med läsandet, men desto mer skapande och kommunicerande i andra former.

Kommunikation är en fantastisk del av mitt jobb och aldrig blir känner jag mig fullärd. Jag genomför utvecklingssamtal nu och jag tycker det är så värdefullt. Dessa möten är speciella och en utmaning, alla elever har olika sätt att hantera samtalet och att föra sin egen talan. Jag försöker få eleven att ha ordet så mycket det går. Det innebär att lyssna och utifrån det som sägs sedan kunna få till var fokus på utvecklingen skall ligga. En del elever tar helt kommandot och det tycker jag är elevinflytande på högsta nivå. En annan reflektion är att alla elever mår bra av att vara i fokus och att få uppmärksamhet. Det känns i luften när en årskurs har samtal för alla är entusiastiska och frågvisa.

I dag har också fört samtal på ett annat sätt och gått i genom prov med elever som inte har klarat provet. Det är en balansgång mellan att lyfta det som är bra och samtidigt vara tydlig med att vissa delar klarar de inte. Tydlig och rak kommunikation är A & O, de måste förstå och tillsammans ska vi ju komma vidare och klara det som är svårt. Det är fascinerande att ha ett yrke där jag varje dag får mötas och kommunicera med så många. Det är berikande möten.

Känner stor glädje över att Barack Obama nu blir President, jag hoppas och litar på att han har kraft att infria det han talar om. Han bär en hel världs förväntningar på sina axlar och nu blir det jättespännande att de vilket team han bildar omkring sig.

Det var mina reflektioner i nuläget. Nu i kväll väntar ganska mycket läsning i Newsweek, som bla har ett nummer som jag fick i dag som handlar om - just det - Barack Obama, men jag har även en del andra intressanta artiklar att läsa.

tisdag 4 november 2008

Valnatt

Tisdag. Det blev en intensiv dag i går med att komma i gång med allt på jobbet, allt som jag skulle hålla reda på och dela ut till eleverna osv. Var de då glada att se mig igen? Nja, tror det, fast på tonåringars lite mer buttra vis, ack så charmigt....

På kvällen följde 3 timmars jobb med vår observationsrapport. Erfarenheten med "Våga Visa" har verkligen varit värdefull och rolig, även om det kostat på en aning. Det är viktigt med insyn, möjlighet att vidga vyerna och att kvalitetssäkra verksamheter i synnerhet en så viktig som skolan. Rapporten blev alla fall klar och det var ett kreativt och språklig utmanande arbete, allt ska vara välformulerat, tydligt osv. Klar är väl en sanning med modifikation förresten, nu skall den metodgranskas av kommunens ansvariga och faktagranskas av skolan. Responsen blir spännande, känns viktigt att vi skrivit en bra rapport.

I övigt har jag bara fragmentarisk läst i de böcker jag redan tagit upp. Intet har tagit en konstig vändning, precis som jag anade och nu börjar det spåra ut totalt, jag är nyfiken på vad Janne Tellers bok ska ta oss. Har förresten fått nytta av böckerna jag tog med, Blåögd och Drakmånad är utlånade. Blir glad om böckerna kan göra nytta och det är så roligt att se om jag lyckas matcha elev och bok, jag hyser gott hopp i dessa två fall.

Vi har haft kallt på jobbet och antalet sjalar och fleecetröjor ökar i antal varje dag och ingenting händer, trots att jag VET att ledning och andra verkligen försöker åtgärda detta. Jag skämtar inte om jag säger att tålamodet är hmmm på upphällningen. De goa eleverna som trots allt vill sitta i det kalla rummet sitter så snällt runt den lilla fläkt vi har och, tja, jag har inte hjärta att neka, vad göra?

Nu är jag verkligen nyfiken på vem som ska bli ny president i USA, det är roligt och även om jag inte kommer att valvaka hela natten så kommer jag ivrigare än vanligt vakna nyfiken på information i morgon bitti. Jag hoppas på Barack Obama, något jag inte är ensam om.

söndag 2 november 2008

Intressant söndag

Söndag. Ännu en joggingrunda, det är frihet att ha naturen nära.

I dag läste jag en intressant recension i SvD:s kulturdel om Göran Hägglunds bok 1001 böcker du måste läsa innan du dör. Jag blev såklart intresserad, för jag har sett de engelska och amerikanska motsvarigheterna, nu alltså en svensk version. Det var en salig blandning av titlar, det var inte bara klassikerna som nämndes spridningen befann sig mellan Odysseus till Snabba Cash. Det som jag fastnade vid var att den som recenserade hade en hel del kritik som gick ut på att läsaren underskattas. Kommentarerna om böckerna är korta, ej särskilt kvalificerade i språket osv. En läsare som vill titta i en bok som tar upp 1001 böcker är troligen redan en läsare tänker jag. Då kan jag hålla med om att läsaren inte ska underskattas utan att boken ska utgå i från ett redan ganska stort intresse för böcker. Hoppas ni håller med. Jag skulle inte köpa denna bok i present för att få någon som inte läser att börja läsa, nej, det tror inte jag är målgruppen för denna bok. Gå gärna in på www.svd.se/kultur och läs mer, mycket intressant - julklapp någon?

Läsningen i dag har varit söndagstidningen (en riktig klassiker) och engelskprov samt i kväll väntar Audacity of Hope samtidigt som jag skall slå mig ner vid TV2 som ägnar kvällen åt det amerikanska valet. På onsdag bör vi veta mer exakt hur folket röstade. Återigen läste jag SvD och de hade en kort serie intervjuer med ett antal amerikaner om hur (och om) de tänkte rösta och jag tror inte att det är avgjort ännu faktiskt.

I morgon ska jag träffa eleverna och jag ska prata böcker med de, något som jag uppskattar mest av allt med det jag gör. Jag ska presentera 4 böcker jag nyligen läst och sedan ställer jag de i "min" bokhylla i språkverkstaden och hoppas att de blir lästa...

New World av Gillian Cross
Blåögd av Mats Berggren
Fråga Alice Författare anonym
Drakmånad av Åke Edwardsson

lördag 1 november 2008

Nya bloggen

Lördag och Halloween. Joggingrunda i kall, klar luft - en lördag kan inledas sämre! För mig betyder inte Halloween något speciellt, det gör däremot allhelgonahelgen. Jag tar alltid en chans att tänka extra på nära och kära som inte finns med oss längre, speciellt mina far- och morföräldrar. Hoppas de ser från himlen och vet att de bor i mitt hjärta.

Har haft en hysterisk vecka, så jag har inte läst jättemycket precis. I skolans värld är det höstlov och det borde betyda intressant fortbildning och lite ledighet. Jag lyckades inte med detta. Ett intressant besök på skolmässan i Älvsjö i tisdags var väldigt berikande och trevligt. I övrigt blev det arbete med alla administrativa uppgifter samt jag har varit borta på ett uppdrag som skolobservatör i två veckor, så det fanns att göra. Tur att det jag arbetar med intresserar mig så mycket. I går var jag ganska sliten och i dag avslutas kvällen med, just det, en god bok och tända ljus.

Jag läste halva Intet av Janne Taller på tunnelbanan och jag tycker den är lite konstig, just nu vet jag inte vart boken är på väg. Den handlar om ungdomar och om vad som är värt något i livet. De skall överbevisa en kamrat som hävdar att det inte finns något alls som är värt något. Så nu har de en kuslig sorts insamling av saker de själva tvingas ge upp för att det just är något värt, materiella ting hittills, men jag har mina aningar om att detta tar en vändning snart.... intressant.

Har läst en del papper inför nämndmötet (har sedan ett år blivit ersättare en en nämnd i min kommun), det är intressant och en helt annan typ av läsning. Fick filmtidningen Empire av min bror och har läst om Bondfilmen, står högt på att-se listan. En annan actionfilm jag vill se är Body of Lies, jag nöjer mig med att nämna att Russel Crowe och Leonard Di Caprio är med, det och action med tuffa repliker räcker för mig. Twilight, boken av Stephanie Meyers (inköpt men ej läst) går snart upp som film. Läs Empire om du gillar film!

Lyckan var stor i fredags när jag fick SMS om en Adlibrisleverans med 5 av de Augustnominerade böckerna som jag beställt, men inte nog med det, jag fick också två av de böcker jag kunde beställa när jag gick med i en bokklubb hos Natur & Kultur, så jag bara satte mig och bläddrade lite i alla med ett saligt leende på läpparna.

Var på Cabaret på Stadsteatern i går med en väninna. En berättelse om människorna kring en nattklubb i Berlin på 30-talet, en berömd musika. Konferencieren spelas av Rickard Woolf och Sally Bowles av Helena Bergström. Mycket bra, härlig underhållning, av bra skådespelare.

Peace and Gratitude - it´s a lifestyle