onsdag 29 juli 2009

Änglalik

X2000, första klass. Det är en gåva till läsare som vill utnyttja bekväm restid. Änglalik av Veronica von Schenk blev min reselektyr. Jag fick tipset på bloggen bokhora.se, tack!

Althea Molin är en profilerare som arbetat mest i USA. Efter att ha råkat ut för att bli attackerad av en mördare hon hade gjort en profil på så lämnar hon NewYork. Nu är hon i Stockholm för att läka sina sår. Nu förstår ni direkt att efter ett par dagar så händer det något som bryter lugnet. Hon blir uppringd av en polis, Rikard, en gammal barndomskamrat, som behöver hennes kunskaper i en utredning för att kartlägga en seriemördare som härjar runt Stureplan i Stockholm. Den överlägset kusligaste händelsen var när hon kommer hem och hittar sitt köksbord avdukat och avtorkat med en färsk bukett röda rosor. Mördaren har varit inne i hennes lägenhet.

Det här är en riktigt bra, välskriven och lättläst deckare och jag gillade Althea Molin. Hon är stark och driftig, men ändå så sårbar och mänsklig. Inte någon övermänniska utan en ganska trasig individ med tvångstankar och hemska upplevelser från överfallet i New York. Kan inte sätta fingret på varför, egentligen finns precis alla ingredienser som alla deckare består av. Inget mer nödvändigtvis, utan precis så. Ändå blir det speciellt och bra.

söndag 26 juli 2009

Litteraturläsning

Har börjat fundera lite mer på Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa av Louise M Rosenblatt. Hon ligger bakom teorier som reader-response och transactional theory. Jag tycker det är ganska snårigt och en hel del i kärnan av budskapet upprepas, men jag hoppas nu efter snart 7 kapitel ha fått en bild av vad det handlar om.

Teorin baseras på att det finns ett samspel mellan läsare och text som är unikt mellan varje läsare, varje text och varje lästillfälle. Texten blir till i denna s.k transaktion. Sedan är det pedagogens uppgift att genom undervisningen få läsaren att reagera först helt ostyrt och spontant för att sedan utfrån detta vidga vyerna och få läsaren att förstå och underbygga sin tolkning. Det kan handla om att sätta in en text i historien vilket i sin tur kan påverka reaktionen på huvudpersonens handlingar, eller att möta andra som inte tycker likadant, det kan var att sätta in ett versmått, en rytm och ordval i ett större, mer generellt sammanhang. Detta skall dock ske först efter den första mer spontana reaktionen.

Läsningen av en text är enligt Rosenblatt en aktiv handling som alltså är unik för varje tillfälle. Faktorer som ålder, livvssituation, känslomässiga behov kan spela in. Jag minns mina läsupplevelser av Danielle Steele och Stephen King som helt fantastiska, det är jag säker på inte skulle stå sig nu tjugo år senare. Jag tar inte med mig samma saker till läsningen i dag som jag gjorde då.

Det blir tydligt att hon har en bakgrund även som socialantropolog. Boken tar upp en del vetenskapliga strömningar som jag kan i vissa delar bara kan skumma på ytan och förstå. Hon tar upp forskning inom psykologi, antropologi och olika kulturella strömningar. Basen är hela tiden att lära sig omvärdera och analysera sin omvärld med alla de komplexa faktorer som samspelar för att därigenom växa som social varelse, bla genom litteraturen

"Förståelse av det typiska och det som särskilt utmärker ett problem är inledningen till en mer intelligent och framgångsrik lösning" (s. 116)

Dessa lösningar och denna ökade förståelse om människor och samhället kan vi bland annat få genom alla de karaktärer och deras dilemman genom historien som vi möter i litteraturen. Vi tar del av hur de upplever och löser de stora livsfrågorna och får hypoteser att pröva i våra egna liv.

Detta var kort mina tankar efter läsningen och jag tror att de kanske kan komma att mogna ytterligare. Jag tycker detta är intressant och nu ska jag börja fundera på konsekvenserna i min undervisning. Mer om detta.

Nu en kort läsrapport. Har börjat med den ovillige fundamentalisten av Mohsin Hamid. Det är en spännande, ganska intim jag-berättelse i ljuset av september 2001 och situationen för en muslim i USA av vad jag förstått hittills. Har bara läst 50 sidor ännu. Sedan kommer jag plocka fram en deckare, men har inte valt vilken ännu.

Tänk att så länge jag lever lär jag mig något nytt varje dag.

fredag 24 juli 2009

En dag i juli

Sommaren är ljuvlig. Hinner med att leva, kan inte bskriva det annorlunda. Har tiden att ordna en massa praktiska och bra saker som att städa, se över ekonomin, läsa och att bara tänka. Jag har målat, tapetserat och skrivit en del också. Allt det som det inte finns kraft för under terminerna. Jag omformulerar mig förresten till att säga att jag prioriterar bort det under terminerna. Time is what you make of it.

Kan rekommnendera Sara Paborns sommarprogram. Gillade hennes berättarglädje, insikterna som skrivandet gett henne och den positiva tonen. Det gav inspiration och var roligt att lyssna på. Blivit nyfiken på hennes bok Släktfeber. Hon debuterade i våras på Brombergs och jag lyssnade på en intervju med henne på en litteraturkväll på Berwaldhallen. Köpte jag boken? Nej...

Vidare i litteraturen så håller jag på att fördjupa mig i en klassiker inom litterturreceptionen: Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa av Louise M Rosenblatt. Louise Rosenblatt är professor emerita of english Education vid New York University, född 1904. Den här boken har getts ut i fem upplagor mellan 1938 och 1995. Hon har också en bakgrund som socialantropolog, vilket har påverkat hennes teoretiska syn på litteratur. Teorierna kommer jag få tänka efter och sammanfatta senare, det är ganska snårigt och frukansvärt intressant. Det här är ett grundverk för all litteraturreception och jag har läst citat från hennes teori sedan jag intresserade mig för litteraturreception i min slutuppsats på Lärarhögskolan. Fick OK av min handledare att jag då inte behövde läsa hela originalet, men jag tror jag lånade den för att kunna ta korrekta fotnötter till mina citat i teoridelen. Mer om detta.

torsdag 23 juli 2009

The Eyre Affair





Jag undrar vad det är som får mig att gilla lite udda fantasyliknande böcker. Jag har ju läst en del som handlar om vampyrer (Meyers och Westerfield), männsikor som försvinner in i böcker (Funke) och om udda verkligheter där utseende eller samhälle manipuleras till en ytlig perfektion (Westerfield). Det är intressant och roligt att ta del av dessa författares fantasi. Undrar om det är lättare att skriva i den genren. Är du som författare friare att s.a.s hitta på en egen värld?

Nu handlar det om The Eyre Affairav Jasper Fforde. Vi förflyttas till ett alternativt 80-talsliknande samhälle. Litteratur är extremt värdefullt och framförallt att komma åt förstautgåvorna. En division av polisen kallad Literary Detectives jagar brottslingar som manipulerar och förfalskar den stora litteraturen.

Thursday Next, huvudpersonen, är specialiserad på Shakespeare, men har en stor förkärlek för systrarna Brontë. Hon är i treiitoårsåldern och lever med sitt jobb. Hon ramlar in i en härva där orginalmanuskript stjäls, kollegor skjuts i hjäl. Hon har dessutom råkat ut för ett antal gånger att hon har ramlar in i Jane Eyre-boken, scenen där Mr Rochester och Jane Eyre träffas och han ramlar av sin häst. Nu jagar hon stora skurkar som har kidnappat hennes farbror och faster. De vill åt en uppfinning hennes farbror just färdigställt som möjliggör manipulation av litteraturen. Mindre bifigurer från kända verk börjar dyka upp - mördade.

Ja, det är en otrolig historia och väldigt rolig läsning, skön dialog och en bra, tuff huvudperson. Litteraturens makt och förmåga att väcka fantasin till liv upphör aldrig att förvåna. I den här boken liksom i Bläckhjärta av Cornelia Funke suddas gränsen mellan fiktion och verklighet ut.

söndag 19 juli 2009

Inspiration finns överallt

Inleder med att rapportera att jag läste ut Afrodite och hämnden i går, det jag skrev höromdagen gäller. Jag är väldigt förtjust i ungdomslitteratur och när en dröm om att skriva för ungdomar själv. Det jag fastnade för här var att det var ungdomar som hade föräldrar som de tyckte om och som var närvarade i det de gjorde, det kändes normalt.

Jag är en person som ofta talar om vikten av inspiration i vardagen och av att ha mål, lycka och förebilder, det är något jag tror på och praktiserar själv. Jag har en förmåga att i låttexter och i annat, intervjuer, böcker och citat av olika slag hitta personer som jag tror tänker som jag.

Min husgud, Jon Bon Jovi verkar vara en sådan person. Jag har ju haft med ett citat ur en intervju med CBS 60 minutes när han sade följande: "Well, you know, I haven´t had a bad day since the doctors dropped me on my ass". Det kallar jag positiv livssyn. Lyssnade också på lite olika låtar och hittade två klockrena texter:

"If there is one thing I hold onto, to get me through the night, I ain´t gonna do what I don´t want to, I am gonna live my life, shining like a diamond, rolling with the dice, standing on the ledge, I´ll show the wind how to fly, and when the world gets in my face I´d say... Have a nice day!" (Have a Nice Day från CD:n Have a Nice Day, Bon Jovi)

"Welcome to wherever you are, this is your life, you´ve made it this far. Welcome you got to believe that right here, right now, you are exactly where you are supposed to be. Be who you want to. Be who you are. Everyone´s a hero, everyone´s a star" (Welcome to wherever you are från CD:n Have a Nive day, Bon Jovi)

Leta efter inspirationen omkring dig, den finns. Du behöver bara vilja leta där du är och i det du gör just nu.

fredag 17 juli 2009

Afrodite

Afrodite, skönhetens och kärlekens Gudinna i den grekiska mytologin. Hon sägs ha fötts ur havets skum. Afrodite var en av Gudinnorna som var upphovet till det Trojanska kriget. Hon lovade den vackre ynglingen Paris den vackraste kvinnan och det var den sköna Helena. Paris rövade bort Helena från sin make och de begav sig till Troja. Helenas make kommer dock efter med en hel armada av såväl människor som gudar. Sedan är ju resten, som vi, säger Historia. Berättelsen om det Trojanska kriget kan du läsa på versmåttet Hexameter i boken Iliaden.

Nu över till den Afrodite detta skulle handla om, nämligen Afrodite i boken Afrodite och hämnden av Ritta Jacobsson. Jag fick boken av en vänninna, som vet att mitt intresse för ungdomslitteratur är jättestort. Tack!

Afrodite går i åttan och är en vanlig, sportintresserad tjej med en familj som är helt fungerande. Inte helt vanligt i ungdomslitteraturen. Hon har tidigare(i en annan bok) råkat ut för ett utpressargäng på skolan och nu närmar sig rättegången. Hon blir hotad och får hotfulla SMS. Samtidigt blir flera tjejer överfallna av en galning, som Afrodite nära på råkar ut för själv i början av boken. Upplagt för en klassisk ungdomsdeckare och det fungerar. Inte samma spänning som Magnus Nordin, språket är ganska enkelt, karaktärerna inte så djupt tecknade. Jag gillar vanligheten och på ett sätt ökar den spänningen för mig. Jag har aldrig kunnat identifiera mig med t.ex de vilda ungdomarna hos Mats Wahl. Jag är vanlig och då kan jag känna med någon som också är det. Jo, när jag tänker efter överväger det positiva, jag kommer att rekommendera detta till mina elever i sjuan och åttan. Återkommer när jag läst sista halvan.

onsdag 15 juli 2009

Nu har jag också sett den


Nu har jag också sett den: Män som hatar kvinnor. Jag har slukat böckerna och jag rekommenderar alla som inte har läst dem att göra det. Det är en riktigt bra triologi som alla kan uppskatta. Filmen fungerade överaskande väl trots alla våldsamheter och annat som ska till. Möjligen kan jag tycka att slutet slarvades bort lite, men det beror lite på hur allt följs upp i de andra två delarna. Lisbeth Salander får liv på ett utmärkt och trovärdigt sätt av Naomi Rapace, i alla fall för mig som amatörbiokonsument. Bra skådespelare och en spänning som liksom i böckerna ruvar i bakgrunden hela tiden. Två och en halvtimme gick väldigt fort, det i sig är ett bra betyg till en film. Till hösten har filmatiseringarna av de två andra böckerna i triologin biopremiär. Jag vågar gissa på en maffig DVD-box på sikt och jag vet en som kommer att köpa den.....

När det kommer en älskare av Mats Wahl läste jag ut i går. Jag gillade den och har bestämt att jag imte ska avslöja om det hände något med jaktgeväret... Boken var lite sval i jämförelse med annat jag läst av Mats Wahl. Jag tycker en del trådar lämnades obesvarade och jag var beredd på mer dramatik av honom som författare, han kan ju vara ganska drastisk. Kanske är det så att hans intention att just spara lite på dramatiken gör att det känns avslaget? Det är ändå läsvärt och bra. Jag läser med nöje böcker av t.ex Katarina Kieri som verkligen inte bygger upp spänning utan snarare mejslar karaktärer som är befriande vanliga, till och med lyckliga och trygga. Mats Wahl brukar inte bjuda på detta och kanske fungerar hans karaktärer inte riktigt därför? Förväntningar kan ställa till det. Läs den och begrunda detta själv.

måndag 13 juli 2009

Sommar

Först ett citat från Judith A Langer:

"Litteratur gör oss till bättre tänkare. Den får oss att se många olika sidor av en situation coh utvidgar därför våra visioner, får oss att röra oss mot drömmar coh målsättningar som vi annars kanske inte ens skulle ha övervägt. Den påverkar hur vi tar in kunskap i akademiska situationer, hur vi löser problem både hemma och på jobbet. Den får oss att begrunda hur sammanlänkade vi är med varandra och hur mångsidig mening och innebörd kan vara; den får oss att bli mer mänskliga"(s. 171)

Nu har jag laddat ner sommar i P1 i min Ipod och det blir mitt promenadsällskap. HAr lyssnat på några jag har uppskattat väldigt mycket: Linda Olsson, Cecilia Frode, Sofia Jannok och Erika Bjerström och i dag Christian Lindberg. Välformulerade, fulla av inlevelse och på olika sätt personliga. Det som förenar är deras styrka och att de alla har något i sitt liv, bland annat sina yrken, som de brinner för. Alla är levande, dynamiska personligheter som älskar det de gör. Roligt och inspirerande att lyssna på.

Läser När det kommer en älskare av Mats Wahl. Boken var nominerad till augustpriset i höstas, det var då jag köpte den. Jag har kommit hälften ungefär. I nuläget tycker jag om den.

Vi möter en ganska splittrad familj med två söner och en dotter, alla med olika pappor, boende hos sin mamma. Deras mormor har gått bort och nu flyttar de in i hennes hus. Tom, den av sönerna vi får följa, har det inte så lätt med sin grymma styvbror Morgan. Tom träffar deras gamla granne som en vacker sommarkväll i augusti berättar att han är deras morfar, pappa till deras mamma. Tom har inte berättat detta för resten av familjen ännu. Mamman har redan hittat en ny flirt, Dick, en polisman. Bråken med Morgan är ganska våldsamma och gömt i hans garderob ligger grannens jaktgevär.

Jag gillar detta så långt och för att vara Mats Wahl är det helt OK hittills utan alltför sjuka och trasiga karaktärer. Tom känns väldigt mänsklig och boken är berättad ur hans perspektiv i jag-form. Jag ska ärligt erkänna att jag redan har funderat på vem som ska bli skjuten av jaktgeväret, det saknas inte kandidater. Återkommer, soffhörnet och en kopp te väntar.

söndag 12 juli 2009

Litterära föreställningsvärldar

Jag kan inte låta bli att utforska läsandets väsen. Det fascinerar mig och får mig att bli nyfiken. I våras efter att ha varit på en konferens anordnad av skolverket inhandlade jag ett antal böcker som har temat läsreception, eller handlar om läsning.

Litterära föreställningsvärldar av Judith A. Langer handlar om litteraturundervisning och litteraturens väsen. Första mötet med hennes teorier har varit via Gunilla Molloys böcker, Reflekterande läsning och skrivning samt Att läsa skönlitteratur med tonåringar. Sedan dök den upp på referenslistan Skolverket uppgav till sitt nya bedömningsunderlag. Det var dags att läsa boken tänkte jag.

Langer menar att litteratur är att tolka, kliva in i texten och möta den. Till din hjälp har du alla dina tidigare erfarenheter och kunskaper. Texten kan och ska sedan hjälpa dig att utvidga och införliva nya erfarenheter via läsning och diskussion. Litteraturen får oss att skapa nya föreställningsvärldar med hjälp av både subjektiva och objektiva erfarenheter. Litteratur är i högsta grad en social företeelse.

Vi bygger föreställningsvärldar och det finns 4 faser som vi går in eller ut i under läsningen och diskussionen om det vi läst:
Fas 1: Att vara i och kliva in i en föreställningsvärld
Fas 2: Att vara i och röra sig genom en föreställningsvärld
Fas 3: att stiga ur och tönka över det man vet
Fas 4: Att stiga ut ur och objektifiera upplevelsen.

"I den första fasen samlar vi initiala uppfattningar, i den andra fördjupar vi våra föreställnigar, i den tredje för vi insikt genom föreställningarna och i den fjärde så reflekterar vi över vad allting betyder, hur det fungerar och varför."
(s. 36)

Som ni känner igen ÄR detta den typ av förhållande till litteraturen jag älskar. Inga rätta svar, inga pekfingrar, bara ett fördjupat fritt tänkande om det som är texten. Helst tillsammans med andra. Jag har detta som grund i min egen undervisning sedan Lärarhögskolan och mina 20p för Gunilla Molloy.

Klassrummet då? Langer pratar precis som Molloy om ett maktskifte från lärare till elev, ett skifte för att frigöra tankar och diskussion. Ingen sitter inne med rätta svar, alla skall delta i diskussionerna.

"Mitt argument är att ett maktskifte från lärare till elev är ett nödvändigt första steg för att förändra den sociala interaktionen från högläsning och gissningslekar (vad vill läraren?) till tankar med substans och diskussioner som kan utvidga elevernas förståelse"(s. 64)

Det kräver en social arena och ett tillåtande klimat. Det är också en lärarroll som är mer deltagande och mer inlyssnande. Lyssna på vad eleverna säger. Bara för att en litterär term kommer upp i diskussionen betyder inte att den används korrekt. Elever med ett mer intuitivt, kanske torftigt språk kan ha de mest öppna tankegångarna. Bedömningen och andra aspekter diskuteras också på ett mycket intressant och bra sätt.

Det här ger mig pedagogisk inspiration och fördjupad kunskap. Jag ska fortsätta skapa ett klassrum där detta är självklart. Jag har mina stunder när jag undervisar litteratur där jag känner att detta uppnås, men en lång väg kvar framför allt i det sociala klimatet. Däremot lär sig eleverna efter första året med min undervisning att jag älskar litteratur och jobbar på att inbjuda till diskussioner.

fredag 10 juli 2009

Uglies



Uglies av Scott Westerfield sträckläste jag sista delen av i går, tror jag har hittat en ny favoritförfattare. Gillar framtidsvisionen som är lite mörk, men ändå hoppfull, kanske lite mer hoppfull mot slutet än vad jag hoppats på. Han har skrivit ytterligare delar i serien om Tally, Shay och de andra. Egentligen kan denna bok läsas som en utvecklingsroman om en tonåring som upptäcker att livet är mer gråzon än vad du som barn förstår, men det faller lite mot slutet.

Tally har tre månader till hon fyller 16 och äntligen ska få sin skönhetsoperation, bli en Pretty och och flytta till Prettyville. Hon lever i en ganska steril värld med teknik och konstgjorda energikällor som maximalt ska spara miljön. In i hennes liv kommer en ny vän, Shay, som inte riktigt är lika förväntansfull på operationen. Hon vill inte bli pretty. De rymmer ut på äventyr och det slutar med att Shay beslutar sig för att rymma och inte genomgå sin operation. Shay beger sig till ett litet samhälle The Smoke, som är befolkad av Uglies, dvs vanliga människor. Tally vill opereras och ligger lågt. Men, den dag hon ska opereras ställs hon inför ett ultimatum: Hitta Shay, avslöja var samhället The Smoke ligger, eller förbli en Ugly för alltid. Tally berättar det hon vet och ger sig ut och letar efter Shay. Hon hittar henne. Sedan när hon får reda på mer av människorna i The Smoke verkar inte beslutet lika enkelt längre. Är det verkligen bara utseendet som förändras när de genomgår operationen? Sanningen om Pretties och Prettyville är kanske inte fullt så vacker som människorna i den.

Jag gillar det här. Det väcker tankar om vad skönhet, frihet och ett fritt samhälle innebär och det är alltid intressant. Det här är en bok som jag vill läsa och diskutera med utseendefixerade tonåringar och vuxna. För vad är egentligen skönhet?

torsdag 9 juli 2009

Kunskaperna först

Dagens nyheter har en jättebra ledare i dag om skolan. Jag har också skrivit en kommentar på DN:s hemsida. Rubrik och ingress lyder som följer:

"Sätt kunskap först

"Kunskap ska gå först i skolan. Men i dag sätts elevers behov av trygghet före lärarkompetens. Liksom heltidsjobb.
"
http://www.dn.se/opinion/huvudledare/satt-kunskap-forst-1.907732
(läs gärna hela)

Klokt och sant. Skolan ägnar sig i dag åt att tillgodose enskilda intressen samt barnens trygghet och föräldrarnas vilja. Fel? Nja, om det går ut över lärarnas kompetens, kommunens ekonomi och förutsättningarna att skaffa behörig personal. Då är det fel.

Föräldrar vill ha trygghet i skolan och närhet. De kan riva upp himmel och jord för att deras telingar får cykla 10 minuter längre till skolan. Det är inte trygghet och småskalighet som bygger en bra skola. Det är ämnesbehörig och kompetent personal med möjlighet att utveckla verksamheten ledd av en bra och tydlig skolledning som gör det. Då får det gärna ställas krav på att lärare som inte har läst alla sina poäng och inte hämtat ut examensbeviset gör det. Ledningen ska ställa krav på kompetens och utveckling och erbjuda tydliga vägar för oss att ha tid och kraft till detta. Det sker inte på många skolor i dag pga av att fokus ligger inte på personalens kompetens och kunskap i ämnena överhuvudtaget.

I dag ställs kraven högst av allt på den sociala miljön. Mår alla bra? Får du alla att sitta ner och lyssna? Hur minskar vi klotter och förstörelse? Hur gör vi för att eleverna ska komma i tid? Möte efter möte, föräldrasamtal efter föräldrasamtal, dag efter dag, timme efter timme.

Jag var inte med på ett enda möte där pedagogik diskuterades förra terminen, om inte läsåret. Jo, några näverksträffar för svensklärare. De anordnades och organiserades av mig.

Jag tycker om mitt jobb och jag vill jobba med det jag utbildade mig till i 5 år, nämligen mina ämnen och att undervisa. Skolans uppdrag måste få vara kunskap och lärande.

tisdag 7 juli 2009

Lite lyxigt..

Lyx? Ja, vad är det? Det är att leva och att ha hälsan, det är att få le och att känna liv och energi. Men, det är också att få gå på Stockholms vackraste gator, besöka favoritbutiken Laura Ashley . Projekt 2renovera mitt vardagsrum" ska gå i denna stil är det tänkt, i tapet och tyg.

Fick tidningen Vougue från Maj med när jag köpte tidningar i dag, det måste ha varit en mening med detta. Jag hittar aldrig artiklar om något i Vougue. Den köper jag för att dregla över alla vackra kläder (och sedan inse vilka kroppsideal som säljer de tyvärr.) I detta nummer dyker det så upp en artikel om en kvinna som har läst en blogg av Gwyneth Paltrow och sedan läst lite böcker om personlig utveckling, de som jag tycker om. Intressant, både The Secret och Jack Canfield nämns. Hennes slutsats: Visst det är roligt att uppnå mål och att lära känna sig själv, men betonar att vi faktiskt är människor. Kanske kan jag hålla med, lek med det, ha det som verktyg om du verkligen behöver en "spark i baken", men lev, le och ha det bra också. Hmm, det ligger en läxa att lära begravd i detta tror jag.

Ska kolla in bloggen, men har inte gjort den i skrivandes stund. Rapport följer.

måndag 6 juli 2009

Semester

Det är en utmaning att lära sig att vara ledig. Jag har lite svårt att hitta fokus.

I dag har jag skrivit klart alla texter från Lendaskursen. Jag har sorterat in de i en originalpärm jag har. Där har jag alla texter jag skrivit på de tre skrivarkurser jag har varit på. Det är som jag skrev i går, roliga minnen. Skrivarkurser väcker verkligen kreativitet och det tycker jag ger livsglädje. Det är ju det jag söker, att vilja skriva och vara kreativ och producera, inte att allt ska bli litterära mästerverk. Vilket jag vet att de inte är.

Ett löfte vågar jag avge: Jag kommer att gå flera skrivarkurser!

Kan också tipsa om en serie i DN som handlar om böcker som förändrade världen. det ska bli en serie som ska ta upp tio böcker. Här kan du läsa mer:

http://www.dn.se/dnbok/aleksandr-solzjenitsyn-en-dag-i-ivan-denisovitjs-liv-1.905759

söndag 5 juli 2009

Lite att pyssla med...

I dag har jag skrivit rent alla de texter jag producerade på skrivkursen. inga långa texter, men jag ville ha kvar alla roliga kortskrivningar samt en novell som var vår slutuppgift. Det blir roligt att spara och att ha i framtiden, som minnen och som idébank.

Just nu lite pyssel och en del skit bakom spakarna bara därför att jag vill kunna se statistik på mitt bloggkonto. Det är såå frusterande att inte kunna och lika roligt när jag väl behärskar det, lär återkomma i denna fråga.

lördag 4 juli 2009

Möten berikar alltid

Möten är spännande tycker jag, de slumpmässiga allra mest. Det är en sak jag lärt mig av att resa på egen hand.

Första morgonen i Lendas. Frukost. Jag tar en promnad ner i byn för att se hur byn ser ut i dagsljus, anlände i mörkret kvällen innan. Finner mig äta frukost på en taverna med en av männen som också reste hit från Stockholm. Han är kanske 60 år, fd mellanstadielärare som numera gett upp att undervisa för att köra buss. Nåväl alla gör vi våra vägval i livet. Sen ansluter en bekant till honom, occkså gammal Lendasresenär, en glad göteborgare som sjunger i kör på fritiden. Vi pratar om busschaufförer, skolan och om att sjunga i kör och om Lendas såklart. Sen en halvtimme senare går vi åt olika håll för att anslute till den första dagen på våra kurser. Värdefullt att träffa dessa kreativa och levande människor som vill och kan ge av enkel gemenskap och välkomnande. Trevlig första frukost, i ett helt osannolikt sällskap.

Det andra mötet var i dag på bussen. En gammal elev klev på några stationer innan jag skulle av, hälsade och slog sig ner och pratade om att ha sommarlov och att bada och resa, trivialt bussprat. Det kan förgylla en dag att bli ihågkommen och att få småprata lite på en varm buss en ledig dag.

Läsningen fokuserar på Vindens skugga av Carlos Ruiz Zafón, en helt fantastisk historia med ett vemod och en berättarglädje som fascinerar. Mer om detta, det är vår nästa bokcirkelbok.

fredag 3 juli 2009

Haikus från Lendas










Sälta på läppen
Kysst av guden Poseidon
Tunga fångar smak av hav

En oskyddad tå
Rör vid solheta sandkorn
Snabbt skiljs de tu åt

Vågor slår mot strand
Röster kommer flygade
Dörr som smälls igen

Själen söker ro
Solens balsam lenar mjukt
Havet skänker av sitt brus

Sten så varm och len
Formad av havets vågor
Slipad av sandkorn

* Haiku är en japansk diktform som består av tre rader: 5,7 och 5 stavelser.

En liten fiskeby



En liten fiskeby på Kretas södra kust har förgyllt mitt liv i en vecka. Jag såg en liten annons i DN tidigt i våras om ett kurscentrum där och nu i en vecka har jag varit i den lilla, idylliska fiskebyn Lendas. Den ligger ca en och halv timme från Heraklion. Ut på landsbygden och upp bland bergen på vindlande och slingrande vägar. Sedan i ett gatt mellan bergen så ligger den, vid havet.

Lendas har enligt myten om Asklepios, läkekonstens Gud, varit en helande plats där man tillbad halvguden Asklepios. Kombinationen av havet, hälosamt vatten och kultur skulle kroppen helas inifrån och ut. Det fanns ett tempel och folk vandrade hit för att söka bot för sina krämpor. Enligt myten kunde Asklepios väcka döda till liv, men då detta väckte Hades, dödsgudens, vrede blev han träffad av Zeus pilar och dödad.

Jag har gått en fantastiskt rolig skrivarkurs, uppbyggd som en kreativ skrivarverkstad. Vi arbetade mellan 9-12 och fick över eftermiddagen en läxa. Sedan sågs vi igen mellan 18-19.30 ca och läste bla upp läxan och fick lite ny inspiration. Sista kvällen träffades vi alla som gått olika kurser och redovisade ett axplock av det vi hade gjort. Jag och min kurs läste upp lite olika texter vi hade skrivit.