lördag 29 augusti 2009

Ture Sventon

Jag ska läsa Ture Sventon Privatdetektiv av Åke Holmberg för mina elever i år 8. Jag plockade upp den för att det blir ett enkelt roligt sätt att beskriva en deckare och för att den är så rolig att läsa högt. Jag har inte själv läst än, men en kollega inledde i torsdags.

"Han var både skarpsinnig och djärv, och han åtog sig gärna de farligaste uppdrag. Han var kanske den skickligaste privatdetektiven i hela landet. Det tråkiga var bara, att han aldrig fick några uppdrag. Om det ringde på dörren var det nästan alltid någon som ville sälja skosnören; nästan aldrig var det någon som ville, att Sventon skulle skugga en misstänkt individ eller söka rätt på ett dyrbart halsband som försvánn i fredags. Och därför visste heller ingen hur skicklig han var."

I övrigt vill jag läsa lite ur Fågelflickor och frusna pojkar också. Det verkar vara en så inspirerande bok.

Nåväl, till läsningen alltså!

fredag 28 augusti 2009

Jalla, skynda, spring!

"Jalla, skynda, spring!" Ett citat av en elev.. Ypperligt också för att beskriva min vecka. Kul, men med för många bollar att ha i luften. Tur att eleverna och lektionerna finns. Då kan jag glömma den trista stressen och den trasiga kopiatorn.

Jag behöver landa i nuet till nästa veckas lektioner. Under stress blir jag för fyrkantig och tunnelseende och det gynnar verkligen inte pedagogens krav på lyhördhet. Har jobbat på två olika sätt med att ha fokus på det vi redan kan med eleverna. Det är viktigt att ha det med nu när vi pratar mål och kriterier för fullt.

Mina år 6, 7 och 8 i engelska fick rita upp en blomma med fem blomblad och sedan skriva fem saker de gillade att göra/var bra på. Sedan fick de ställa sig upp och läsa upp det de skrivit (när de övat en gång med bänkkamraten). Det blev bra! Har elever som gillar/kan: listening to Music, sending textmessages, fotball, floorball, talking English, reading, cooking, spending money, being with friends, listening to others, having fun, being on time etc . Detta har de nu längst fram i sin skrivbok och det ska vi titta på sedan i höstmörkret...

Det andra var innan vi slutade i dag. Vi utvärderade veckan i min klass och de fick följande frågor:

Vilket ämne tycker du går bäst/gillar du mest just nu?
Vad är du nöjd med?
Vad ser du fram emot?

Vi läste upp detta i par bara, men jag kände hur stämningen blev mer positiv och vänlig efter vi hade gjort detta.

Det är av största vikt att fokusera på det goda i livet.

tisdag 25 augusti 2009

Carpe Diem

Att fånga dagen, eller i mitt fall att fånga eleverna. Den här veckan fylls av utdelning av material och av att vilja ta nya tag. Nu är eleverna pigga, utvilade och alerta, precis som vi.

Har haft de äldre eleverna i dag och där vill jag mer betona allvaret och kriterierna. De lite yngre behöver fångas lite annorlunda och lite mer lekfullt. Jag skriver loggbok med år 6 och 7 som ska bli så kul att läsa, år 6 ska jag mer ställa frågor till och år 7 fick svara kort på hur de hade tyckt om engelskan i sexan och vad de önskade nu av år 7. Jag ska ägna morgonkvisten till att läsa detta i morgon när jag kommer till jobbet.

Blev kvar länge i dag pga mitt behov av att hinna ställa i ordning och "bädda" lite. Har inte helt fått in alla rutiner för mig själv än heller. Skolstart i full fart helt enkelt, det tar mycket mental kraft nu tills allt rullar lite igen. Kul är det i alla fall! Återkommer om loggarna.

söndag 23 augusti 2009

Att planera mera

Skolstart. Inspirationen flödar. Funderingarna likaså.

Jag funderar på hur jag skall få eleverna inspirerade och delaktiga i det vi gör. Önskar kanske jag var modigare avseende detta. Jag har nu lagt upp en planering för ett område med deckare för mina elever i år 8. Det är jag/vi som bestämt genren vi jobbar med. Eleverna kommer att kunna påverka det de läser och det vi skriver, i form av innehåll och svårighetsgrad. Nåväl, det brukar ge sig och under resans gång har de chans att påverka det mesta.

Jag har alltså gjort en av mina sex livsnödvändiga planeringar än så länge. Känner en aning panik och stress, trots att jag vet att jag inte är ensam om detta. Det blir alltid såhär de första veckorna och varje år tror jag att det sedan skall klinga av och lugna sig. Vi får se när alla rutiner satt sig hur det känns.

IT är ju stort som pedagogiskt hjälpmedel just nu och det är verkligen bra i många fall. Det bästa är som alltid att ha duktiga lärare med bra pedagogik som utvärderar och planerar även IT användningen utifrån pedagogiska behov. Det är ingen universallösning ens för de svaga eleverna. Jag ser dock fram emot den dag då jag har möjlighet att ha en egen dator som jag kan förbereda planera och visa föreläsningsbilder på. Det tror jag kommer att bli bra pedagogik och teknik i samspel. När jag behärskar det vill jag vidareutveckla elevernas användning av IT och datorer, det ser jag fram emot. I nuläget är jag glad om en dator är ledig och om vi har en skrivare och en kopiator som fungerar och OH apparaten i klassrummet lever än!

Nästa vecka börjar det pedagogiska arbetet på allvar. Det är roligt, utmanande och kärnan i verksamheten. Jag ska trotsa regeln om att inte le första månaden (vet inte var detta kommer i från... och har aldrig lyckats). Jag tänker le och skratta på en gång i stället. Ramar, höga krav och förväntningar och en massa leenden. Så vill jag ha det.

torsdag 20 augusti 2009

Tillbaka i verkligheten

Upprop. Jag är i klassrummet och ser till att allas namn är med på bänkarna och att det finns scheman, pennor och allt annat. Sedan ut i korridoren och räknar skåp och sätter lappar med allas namn på skåpen. Det som återstår är att plocka undan en udda stol i korridoren, se till att det ser fräscht ut. Snart ska gården surra och fyllas av ungdomar i alla åldrar och en del små barn som lite skrämt pilar förbi.

En timme senare kommer de. Eleverna. Min klass går nu i år 9, är stora och ändå så små. Första kramen, första leendet, första frågan om vart de ska. Nu lever skolan igen och allt är som det skall vara.

Mobilförbud råder numera på min skola. Ett grepp som jag tror kommer att gynna undervisningen. Jag har efterlyst mer fokus på kunskaper och det vill jag få in i hela min pedagogik nu i höst. Innebär detta kadaverdisciolin undrar någon. Nej. Det innbär att vara stolt över det arbete jag vill göra med och för eleverna och då behöver eleverna kunna ha sitt fokus på lektionerna. Det är skolan kärnuppdrag.

Nu skall jag läsa ut Hungerspelen.

onsdag 19 augusti 2009

Hungerspelen




Jag köpte Hungerspelen av Suzanne Collins såhär i slutet av sommaren. Jag blev fast direkt.

Hungerspelen är en ungdomsroman, en framtidsroman. Den utspelar sig i ett framtida samhälle. Landet är uppdelat i 13 distrikt, numera finns bara 12 kvar. Vi träffar Katniss, som är ungefär 16 år och vår jagberättare i boken. Hon bor i distrikt 12. Det är ett fattigt koldistrikt och hon bor dessuton i de fattigare delarna av detta. Hon hjälper sin mamma och lillasyster att överleva genom att jaga i skogen. Något som är belagt med dödsstraff, men då alla uppskattar kött så ser de genom fingrarna med detta.

Varje år anordnas i alla 12 distrikten en utlottning till hungerspelen. Dessa spel är årets händelse i TV och direktsänds dygnet runt. Deltagare från alla distrikt deltar med två ungdomar som väljs ut genom lottning. reglerna är enkla: Den som överlever vinner. Vid distriktets lottdragning dras Katniss lillasyster Prims namn fram. Katniss blir alldeles stel, men finner sig ropa att hon som frivillig tar systerns plats.

Hon kastas tillsammans med Peeta, bagarens son, in i hungerspelen som representant för sitt distrikt. Det är en medial cirkus av stora mått och till sist släpps de så in på den enorma arenan. Kampen på liv och död har börjat. Vem kan Katniss liera sig med? Är det verkligen kärlek mellan henne och Peeta eller en taktik för att få sponsorer?

Det är spännande, lättläst och engagerande. Jag har lite kvar att läsa och det ser jag fram emot.

fredag 14 augusti 2009

Nu ska vi återta pedagogiken

Nu ska vi återta pedagogiken. Så sade min rektor i dag när vi alla samlades efter sommaren. Jag blev glad och hoppfull. Kanske är det nu vi får ägna oss åt att återta vårt kärnuppdrag: pedagogiken.

Kramar
Nya scheman
Packa upp material
Ställa i ordning klassrummet
skriva nya och uppdatera gamla dokument
Planera terminen
Nya och gamla kollegor i en härlig blandning
Få gå utanför skolan och äta vuxenlunch
lite pirr i magen inför att starta upp
Nya block och pennor av alla de slag

Skolstart är nog det mest stimulerande jag vet. Att kasta sig in i att planera och sedan utföra. Ny start, ny energi och en hjärna som har tomrum över för att något nytt skall ha en chans att ta sig in. Det är det som gör att skolan är en så dynamisk och rolig arbetsplats. Nu ska vi ha några intensiva arbetsdagar med att få kick off-dagar på plats och att läsa in sig på klasslistor och scheman. Sedan kommer skolan att få liv igen: Då kommer eleverna tillbaka.

tisdag 11 augusti 2009

Dumb Money

Läser Newsweek regelbundet och i numret daterat 10/17 augusti finns en jättebra artikel om utbildning och finansiering och hur kostnaderna för skolan behöver komma till mycket bättre användning. Läs den gärna på Newsweek .com:

http://www.newsweek.com/id/209962/page/1

Artikeln är skriven av Stefan Theil och det finns mer att läsa på hemsidan om detta. Vad går det då ut på?

"In a whole lot of countries , the economis losses of educationel underperformance are significantly higher than the costs of the financial crisis. What´s worse, he says countries pay for their mistakes year after year"

Inget kostar ett land så mycket som att inte lyckas med att utbilda sin befolkning. Det ger långtgående sociala konsekvenser i arbetslöshet, brottslighet och utanförskap. Ändå satsas inte pengarna på de som bäst behöver dem: de som halkat efter tidigt i skolan, utan på lokaler, datorer och lärartäthet. Ökad lärartäthet och datorer är i sig inte framgångsfaktorer för en bra utbildning.

"Improving our education to get the economic growth more broadly shared is the one most important thing we can do"

"Research in Berlin shows that if you can get immigrant kids to attend kindergarten, they are 25% more likely to go on a pre-university track."

Sverige och Finland lyfts fram i artikeln på följande vis, som goda exempel:

".... while countries like Finland and Sweden have boosted quality through structural reform"

Jo, men vi är inte där än, men jag ser att vi har tagit in på rätt väg. Lärare och deras resultat med eleverna är det enda viktiga framgångsfaktorn.

" ....students taught by the worst 10 percent of teachers achieve only 50% of average gains, while those in the best teachers´ classes improve by 150% - even after adjusting for the differences between good and bad schools or students."

Siffror är svårt, men helt klart är att om fokus fick ligga på lärarna och deras proffessionalitet och resultat i klassrummet i kombination med att de svagaste och svåraste eleverna faktiskt fick det de behövde av dessa lärare så skulle vi nå resultat. DET är skolans kärnverksamhet. Vi ägnar alldeles för lite tid åt den.

Detta intresserar mig och härom kvällen såg jag på kunskapskanalen om en skola i Danmark för överbegåvade barn, ofta med diagnoser som Aspbergers eller autism, men inte i alla fall. De var fruktansvärt understimulerade och utåtagerande i skolan tills de kom till en skola speciellt för dem. Nu får de det de behöver och får vara precis som de är, i en kreativ och tillåtande miljö. Ingen kan väl missunna de det?

Vi behöver ge alla en chans till livslångt lärande. Samhället har inte råd att låta bli. Alla är inte lika. Kanske behövs skolor för socialt utsatta barn, skolor inriktade på specialpedagogik av olika slag och skolor för de överintelligenta. Vilken mångfald det skulle kunna bli.

söndag 9 augusti 2009

Sommarens läsning






Det här är högen med böcker jag har läst i sommar. Är glad att jag ägnat en del tid åt läsning för det ger mig så mycket. Jag har inte blivit lästrött, vilket jag kan bli om ledigheten är lång och läsningen liksom slukar allt.

Det har också varit en rolig blandning av alltifrån ungdomsböcker, litteraturreceptionsteori, vuxen deckare, fantasy och skönlitteratur.

Ungdom:
När det kommer en älskare av Mats Wahl L L L
Afrodite och hämnden av Ritta Jakobssen L L L

Fantasy (vuxen och ungdom)
The Eyre Affair av Jasper Fforde L L L L
Uglies av Scott Westerfield L L L L
Bärnstenskikaren av Phillip Pullman L L L L

Skönlitteratur:
Vindens Skugga av Carlos Ruiz Zafón L L L L
Den ovilliga fundamentalisten av Mohsin Hamid L L L

Deckare:
Änglalik av Veronica von Schenk L L L L

Fakta - litteraturreception
Litterära föreställningsvärldar av Judith A Langer L L L L
Litteraturläsning av Louise M Rosenblatt L L L

Favoriten i sommar? Det blir nog att sitta på tåget och läsa Änglalik, bara för att känslan av att ha tid att sträckläsa en deckare i sig är fantastisk. Boknörd, jag?

Nästa steg i livet blir att pigg och inspirerad fasa ut ledigheten och in med arbete och vardag. I morgon ska jag tillbaka och fixa vid dator och skrivbord igen. Men utan tvång, för jag gör det för min egen skull och det ska bli kul. På fredag kickar vi i gång på allvar. Den här sommaren har varit och fantastisk.

lördag 8 augusti 2009

Lite från nyheterna

http://www.metro.se/2009/08/06/53498/skjutsa-oss-hem-istallet-for-att-twit/

Läste Metro på bussen i går coh jag älskar ju deras kolumner och sure enough, jag fick nöjet att läsa en jättebra och välformulerad kolumn av en ung tjej som heter Fridah Jönsson. Hon frågar sig vad föräldragenerationen just nu håller på med och hur detta påverkar samhället. Det är verkligen mitt i prick tycker jag. Ungdomar behöver vuxna, inte förvuxna och vilsna kompisar(det har de redan). Jag vet att ungdomar vill att vi vuxna bryr oss och lägger oss i - det är det som är att vara vuxen. Visst, du får kanske inte en plats på deras favoritlista, men vill du ha det? Du har länken till hela kolumnen ovan.

"Vi vill inte att våra föräldrar ska twittra hela dagarna. Vi vill att ni ska skjutsa hem oss, läsa våra bloggar och sitta med oss och äta.
Och sluta att skylla på att vi inte vill att ni ska lägga er i. Vi åker hellre bil med er hem från fester än hittar vår bästa vän död i en skog
."

http://www.dn.se/opinion/kolumner/socialmediokratin-1.926898

En annan sak läste jag på ledarsidan i DN i dag lördag, om kommunal ekonomi och då särskilt friskolor kontra skolor och huruvida skolor skall tillåtas att gå med vinst. Det är väl att tänka helt fel! Det skriver Pernilla Ström också. Om nu en skola kan gå i vinst, med bra kvalitet och nölja elever och föräldrar, vad är problemet?

Nej, det stora problemet är i stället den pinsamma sanningen om hur dåligt de kommunala skolorna sköts som aldrig får i hop ett stabilt överskott. Tänk om alla kommunala skolor fick ekonomin skött med samma krav som privata verksamheter och hjälp med ekonomisk kompetens. Min gissning är att genom att bara ha en bättre struktur och högre krav på ekonomin i skolorna skulle alla nedskärningar kunna stoppas ner i en byrålåda. Skolledningarna skulle få krav på sig att helt plötsligt lämna sina rum och vara aktiva skolledare med ideér och visioner och några nedskärningar skulle vi inte behöva tala om. Tänk vad pengar som skulle hittas som skulle komma elever, lärare och verksamhet tillgodo?

Testa på din egen skola, om du är pedagog och inköpsansvarig, och försök t,ex få ett klart och tydligt besked om hur ekonomin för de inköp du är ansvarig för(detta sköter ju vi pedagoger själva nu)och du har 90% chans att inte kunna få en siffra att balansera dina inköp mot. Det vanligaste svaret blir "Köp, men bara det du behöver och det som är nödvändigt". Vad innebär det om ca 50 pedagoger på en skola tolkar detta olika? Likvärdig kvalitet? Troligen inte, va.

onsdag 5 augusti 2009

Språket på väg

I dag har jag faktiskt packat upp jobbet lite igen. I lagom dos. Det kändes lustfyllt, vilket är ett gott tecken i slutet av sommaren.

I våras var jag på en konferens om ett diagnosmaterial Språket på väg, i Skolverkets regi. De ger också ut materialet som finns på hemsidan. Det är ett jätteinspirerande material att arbeta med och det ger dig handfasta tips om t,ex bedömningsmatriser. De skiljer för första gången mellan två sorters läsning: Läsarorienterad och textorienterad. passar bra in i resonemangen i de teorier jag läst om, b.la Rosenblatt och Langer. Det går såklart inte att skilja på dessa helt, bara att lyfta upp att det finns olika typer av läsförståelse. De matriserna ska jag lusläsa lite framöver. Mer om detta.

Vad har jag tänkt ha för nytta av detta? I dag har jag t.ex gjort två bedömningsmatriser: en för samtal och en för det mer förberedda talet i en presentation. Har tagit det mesta från Språket på väg, men modifierat lite samt länkat det till min skolas progressionsplan och kriterier. Det gör att eleverna tydligt (haha - hoppas jag) får en koppling mellan de betygskriterier som finns och hur kvaliteten i dessa bedöms. Det är mer ett underlag för självbedömning och diskussion än ett rent pricka av betygsdokument. Det gör processen lite tydligare för mig också faktiskt.

Nästa steg är att använda Skolverkets två bedömningsmatriser som kallas kvalitet i text. Ni som arbetar med nationella proven i svenska använder den säkert när ni både diskuterar och bedömer uppsatsdelen. De är tydliga och efter att jag gjort de lite mer till mina egna tror jag de kan bli användbara vid arbete med skrivna texter. Återigen inte som en betygslista utan mer som en checklista. Det blir lätt att se var svagheter och styrkor ligger. Utveckling är ju ordet vi ska ha i sikte.

Som intresserad pedagog vill jag tipsa om skolverkets hemsida och veckobrev. Set finns väldigt mycket matnyttigt på deras hemsida och en uppsjö av hjälp, tips och förklaringar på saker som vi är ålagda att göra på ett korrekt sätt. I.U.P, utvecklingssamtal, betyg och bedömning för att nämna några saker.

tisdag 4 augusti 2009

Sommarläsning

Den ovillige fundamentalisten av Mohsin Hamid var en intressant och väldigt udda bok. Det blir en totalt subjektiv monolog, läsaren föreställer sig Changez pratandes med en amerikansk man i Pakistan på ett café. Boken väcker såklart tankar om kultur, tankevärldar, men det som är bra i min mening är att religion spelar en liten roll i alla resonemang han för. det är en vilsen ung mans berättelse och det är smartsamt att läsa hur han av många och komplicerade anledningar inte fortsatte en framgångsrik karriär - utan flyttar hem till sitt hemland igen och arbetar vid universitetet. Vad som egentligen hade gjort honom lyckligast vet vi inte och det tror jag beror på att det vet han inte själv. Jag som läsare kan inte bestämma mig för om jag ska sympatisera med honom eller inte, för mig känns han främmande, men inte skrämmande. Subjektiviteten förhindrar en objektiv bedömning av hans karaktär och vi får inte veta allt. Slutet, ja, jag tänker ta upp slutet, får mig verkligen att fundera på vad det är som har skett i denna monologiska dialog. Har förståelsen eller hatet ökat? Är det en visitkortsklämma? Läsaren lämnas att avgöra detta själv.

"Men varför sticker ni in handen innanför kavajen, min herre? Jag anar glimten av metall. Med tanke på att ni och jag nu är sammansvetsade av en viss ömsesidig förtrolighet, antar jag att den kommer från Er visitkortsklämma."

Den tredje delen av serien den mörka materian står nu på tur. Bärnstenskikaren av Phillip Pullman. Vi möter Lyra, Will, Mrs Coulter och alla de andra från de tidigare böckerna. Det var ett tag sedan jag läste Den skarpa eggen så alla detaljer är inte färska. Det här kommer att bli en spännande och tänkvärd bok/serie. Livet och dess uppkomst, själen och vem som ska bestämma över den och döden, alla desse stora filosofiska tankar finns med. Jag har ju redan förtjust skrivit en del om daimonerna som förekommer i böckerna i och med att jag läste Guldkompassen med mina elever i våras. Redan efter 50 sidor vill jag läsa mer.

Välkommen till din hjärna av är en populärvetneskaplig bok om hjärnan skriven av Sandra Aamodt och Sam Wang, båda doktor och docent i neurovetenskap. Jag har läst halva boken i sommar och det är intressant. Nej, jag läser den inte med syfte att lära mig allt om hjärnan utan bara för eget intresse, alltid fastnar något. Jag ska försöka lära mig mer i detalj och skriva om just inlärning och minne, med tanke på studieteknik och min käpphäst: livslångt lärande.

söndag 2 augusti 2009

Litteratur som utforskning och upptäcktsresa

Litteratur som utforskning och upptäcktsresa av Louise M Rosenblatt avslutas med följande ord: "Jag hyser ingen illusion om att skolan ensam kan förändra samhället. Men jag kan ånyo bekräfta den övertygelse som kom till uttryck för så många år sedan: Vi som undervisar i språk och litteratur har en viktig roll att spela som pedagoger och medborgare. Vårt mål är att öka människors förmåga till personligt meningsfulla och självkritiska litterära upplevelser. Den undervisning som förverkligar detta mål kommer att tjäna ett vidare syfte, nämligen att fostra män och kvinnor som kan bygga ett fullt demokratiskt samhälle". (s. 239.

Hennes teori tar upp mycket om den nästan terapeutiska funktion litteratur kan ha i en människas liv. Litteraturen erbjuder oss att pröva olika alternativ i romankaraktärernas gestalter. Vi kan bli mer insatta i och förstå de stora generella livsfrågorna samt få en ökad acceptans för människors olikheter i historien eller i samhället. Läsning är en väldigt aktiv handling enligt Rosenblatt.

Intressant, eller hur? Jag tänker på min egen litteraturundervisning, det finns saker att utveckla. Diskussionerna vill jag höja kvaliteten på och det ställer stora krav på att lyssna och uppfatta de mer generella problemen eleverna hittar i texten och hur de på olika sätt tolkat budskapet. Samtalsklimat och mognad spelar stor roll och är det som gör mig som pedagog mest otålig; tystnaden, att inte ha gjort läxan. Rädslan att det ska bli "fel" eller att de inte förstår syftet och friheten i att tänka fritt. Alla de som väljer att ställa sig helt utanför och sedan bidrar till att en hel grupp tystnar och de engagerade har svårt att andas. Det är i mina ögon min svåraste pedagogiska utmaning: att skapa lust till lärande. Naturligtvis ser jag alltid en utveckling. De bästa samtalen om litteratur har såklart eleverna i år 9. Jag vågar tro att jag hjälpt de dit, tillsammans med en ökad kognitiv insikt från deras sida.

En annan intrikat uppgift är att hitta en litteratur att läsa gemensamt som har en chans att nå alla oavsett nivå. De på hög nivå ska ju lyfta och öka nyfikenheten för de som kämpar hårdare med själva läsningen. Sker detta? Jo, i bland i de mer motiverade grupperna.

Den kommande terminen behöver jag hitta något nytt egentligen i både år 6, 7 och 8. En bok jag är sugen på i år 7 är Den utvalde av Louis Lowry . Ge mig gärna tips på bra böcker ni läst med eleverna. Det är viktigt att få pröva något nytt.

Har börjat läsa Mord.net av Buthler och Öhrlund. Den ska ligga i handväskan nu ett tag tänkte jag. I kväll ska jag se vad jag kan planera för hemmaläsning.

lördag 1 augusti 2009

Public Enemies





Har varit och sett Public Enemies med Johnny Depp och Christian Bale i huvudrollerna. Den handlar om John Dillinger, en bankrånare som utsågs till Public Enemy nr 1 av det som då skulle bli FBI, på 1930-talet i USA. Nu har Michael Mann baserat filmen på Dillingers liv.

Filmen utspelar sig alltså i 1930-talets USA, med depressionen hängande över samhället. Detta ser vi lite av i filmen. Vi följer med brottslingarna som rånar banker och lever som dåtidens gangsterkungar. John Dillinger, spelad av Johnny Depp, är huvudpersonen och vi får följa hans brottsliga bana och alla de bankrån han genomför. Detta får en lite ändrad kurs när agenten Melvin Purvis spelad av Christian Bale, tar upp jakten fast besluten av ta fast John Dillinger. Det blir en klassisk, inte så fantasifull, men spännande katt och råttalek. Dillinger har väl ganska stor tilltro till sig själv och sin samvetslöshet, men när vännerna som brukade hjälpa honom dödas eller drar sig undan blir han mer och mer ensam. Ni anar kanske slutet?

Johnny Depp är utmärkt och han är en riktigt bra skådespelare med utrycksfullt spel i de små gesterna, som ögonen och mimspelet. Christian Bale är bra, men han är så stel och känns mer låst i sina uttryck. Han har bara ett enda ansiktutryck i hela filmen. En bra, sevärd action-gangsterfilm.