lördag 26 september 2009

Skolverkets kvitto

Nu har skolverkets rapport kommit om kvaliteten på skolan i Sverige. Rapporten heter Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika fakorer. Många dagstidningar och bloggar har tagit upp detta i dag. SvD har en utmärkt ledare i dag:

Vilka klassresor kan starta på wikipedia?
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/artikel_3573317.svd#tw_link_widget

Skolan har de senaste åren visat sämre resultat i matematik, NO och även läsförståelse. Sverige har abdikerat från att toppa kvalitetsligan. Jag, som är ute i verksamheten är inte förvånad. Pedagogernas arbetsuppgifter och skolledningar som inte tar tillräckligt ansvar för ekonomi och verksamhet är bara två delar.

Några punkter tas upp:

Ökad segregation: Det går sämre för de med sämst förutsättningar, större klasser och högre krav på eget ansvar och kunskapsinhämtande fungerar uppenbarligen inte för dessa elever. De mer akademiskt inriktade lyckas i vilket system som helst. Om inte i skolan så vid köksbordet hemma.

Kommunaliseringen: Skolan blev kommunernas ansvar i början av 1990-talet. Detta var slutet på en likvärdig skola på ett sätt. Lägg till LPO 94 och kursplaner utan annat än vagt beskrivna mål, så försvann kontrollen av likvärdigheten till och med mellan skolor i samma kommun.

Resultaten: Utvärderades inte, då det ansågs inte bra att lägga vikt på det eleverna faktiskt presterade, än mindre lärarna. Inte ens inom kommunerna fanns redskap för detta. Dåvarande regering ville att barnen skulle trivas i skolan . i övrigt saknades ideér.

Valfriheten: Ökade successivt, vilket jag personligen tror var jättebra. Men - baksidan var att det behövdes vuxna som kunde fatta beslut med barnen om vilken skola de skulle gå i och det gynnade främst de starka eleverna. Inte utan undantag sjävklart. I skolorna utanför stan har vi heterogena klasser där alla samlas medan vissa av skolorna, särskilt gymnasierna, har helt homogena klasser i dag. Detta är en konsekvens av det fria valet. Utvecklingen på detta område fortsätter.

Lärarrollen och utbildningen av lärare: Ett stort, kapitalt och sorgligt misslyckande. Detta säger jag som själv utbildade mig 1997 - 2001 (jo, det tar 4,5 år att bli behörig lärare). Utbildningen i sig gick bra för mig för jag är självgående och oerhört engagerad. Bitar av den var oerhört givande och höll hög kvalitet. Statusen däremot ligger fortfarande på nivån "hur kan du vilja jobba som lärare?" till skolledare som pratar om "vuxna som kan vara bra vuxna och då behövs inte den formella biten, kontakten med eleverna är viktigare".

Lösningen då?

Tydliga utvärderingsinstrument som de nationella proven och projektet "Våga Visa" som min kommun är en del av.

Lärarlegitimation - NU!

En akademiskt inriktad och välorganiserad lärarutbildning som får verka på lång sikt i lugn och ro.

Låt oss pedagoger undervisa barnen igen utan att bli kallade för bakåtsträvare varje gång vi har en föreläsning eller genomgång, eller prov.

Var är skolledningarna? Låt skolledarna ta ett pedagogiskt ansvar och låt arbetslagen genomföra skolans visioner, inte uppfinna hjulet, städa toaletter eller knipsa upp skåp.

Avlasta pedagogerna från orimliga uppfostringskrav och socialt ansvar. Det är inte vi som skall uppfostra barnen. Vårt ansvar är att ge de kunskaper att bli demokratiska medborgare med allmänbildning motsvarande grundskolans kursplanemål. Det är ljuvligt att se Igor från "klass 9A" gå hem på morgonen och hämta en elev som är lite trött, men det är inte vår arbetsuppgift.

Nuläget?

Ljuspunkten är att i Sollentuna kommun finns en jättebra utbildningsplattform och tydlig vilja att utvärdera och jämföra skolornas resultat. Det drivs projekt och finns en tro på vår kompetens. Maria Stockhaus (ordförande i barn- och ungdomsnämnden i Sollentuna) vågar stå för att kompetenta lärare skall ha högre lön. Jag känner hopp. Nu ska bara min skolledning ta tag i att få det dagliga arbetet att flyta. Det återstår att se.

Det förs nu en mycket expansiv och bra skolpolitik på nationell nivå. Jag hoppas mycket på alla reformer sóm ligger framför oss i skolans värld. Det måste återigen kunna bli en värld vi kan vara stolta över.

Inga kommentarer: