Tänka rätt

Tänka rätt är viktigt när tiden upplevs som en bristvara och stressen smyger med en som en envis följeslagare. Jag har jobbat hårt och medvetet med detta nu och tycker egentligen att det går ganska bra. Två saker har jag haft i fokus: Be om hjälp och att gå från tanke till handling.

Roligt är livet alltid. jag och en specialpedagog åkte från skolan kl 14 för ett möte med en logoped på Gärdet kl 15. Kl 15.00 var vi inte ens förbi Karolinska och kl 15.35 satt vi fortfarande i kö vid Norrtull. Vi hann aldrig dit! Så av en slump ramlade jag in hemma redan kl 16. Hmmm, hur gör jag nu? Vill inte somna innan middag och friskis. Tack bloggen för att du finns.

Har ägnat en del energi åt elevtexter nu och det är väldigt roligt. Har inlett en novelluppgift och haft en mer genrepedagogiskt inriktad inledning.

Vi har pratat om genre och skissat upp novellens typiska drag.Jag läste "Att döda ett barn högt" och analyserade den för och med eleverna och direkt efter det analyserade den en annan, lite enklare novell på egen hand.

Nästa steg blev att de i smågrupper skrev en mindmap utifrån novellkriterierna samt jag gav de följande ingredienser: Miljön ska vara vår skola och de två föremålen som ska placeras i texten är nycklar och mobiltelefon. Först nu har de börjat skriva sina egna noveller och det ska bli kul att följa. Det senaste i morse var att vi pratade kriterier och betygsnivåer på den bedöming jag sedan gör av deras texter.

Nu har jag kvar att njuta av läsningen. Tanken är att vi ska publicera en novellantologi av deras texter. Vill också utvärdera med eleverna om dessa förberedelser ledde till att deras texter blev bättre. Förkunskaper är ju en viktig hörnsten. Stimulerande att ändra och finslipa detaljer i hur jag lägger upp undervisningen. Alltid kan det göras lite bättre, lite annorlunda.

Så mycket av tankarna kretsar kring tid, jobb och energi just nu. Läsningen har varit engelska och svenska elevtexter de senaste dagarna.

Har haft en del huvudbry efter att ha läst om varningen (debattsidan i DN i söndags) för att frukt skulle ge farlig bukfetma och att det därför inte alls är nyttigt med frukt. Sedan har jag med intresse följt debatten och jag tänker såhär: Ser ni en glad lärare med en aning bukfetma så är det jag, för frukt tänker jag fortsätta äta. Blir trött och undrar vad denna trygghetsnarkomani i samhället ska ställa till med härnäst. Våga leva och använd lite sunt förnuft!