Vi åkte i väg med år 9 i dag och såg på en pjäs för skolungdomar: Den fjärde månaden. Den handlar om hedersmord och hedersrelaterat våld.
Scenen intas i halvmörker av två skådespelare. De spelar två syskon. De växer upp i en hederskultur och brodern förtrycker sin syster, under påverkan från sina farbröder. Det är en otroligt intensiv dialog de emellan och vi förflyttas mellan då de var yngre, precis kring när brodern mördade sin syster och in i en framtid då brodern efter åtta år i fängelse har avtjänat sitt straff. Känner han ånger? Väldigt karismatiskt skådespelareri och broderns raseri och systerns trots är elektriskt och bitvis obehagligt.
Pjäsen avslutas och efter det kommer två projektledare in och pratar med eleverna om pjäsens syfte och om hederskulturen som har präglat de båda. Det blir en bra dialog och de är proffsiga, följsamma och inlyssnande. det intryck jag fick var att eleverna uppskattade detta, och blev engagerade och intresserade.
De pratade om bruket av ordet "hora" och det var intressant att INGEN skulle acceptera att detta ord sades till en syster, men att säga det till någon annans syster är tydligen helt OK.
NEW DELHI: För mig har detta varit en vecka mycket i skuggan av utgången av
president- och kongressvalen i USA. Först med styrelsemöte med RAND i Santa
Mon...
5 dagar sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar