Kunskapsskolan - vad är alternativet?

PJ Anders Linder skriver i dag på SVD:s ledarsida om kunskapsskolan. Den tar ställning väldigt tydligt för alliansens (läs till stor del Jan Björklunds)skolpolitik och de reformer skolan nu står inför med ny gymnasiereform och ny betygsskala och kursplaner för grundskolan. Allt detta är inte genomfört till valet i höst. Jag personligen efterlyser fortfarande en lärarlegitimation med ljus och lykta.

Att få in kunskaperna i skolan igen är nog alla överens om är en viktig fråga, det kommer förhoppningsvis bli en viktig fråga även i valet. Skolan behöver få arbeta med kunskaper och parallellt med detta få resurser att stötta de elever som behöver det. Vilket är alternativet till att fortsätta den väg som påbörjat under den hör mandatperioden? Vad händer (och det är det inte bara PJ A Linder som är orolig inför) om dessa reformer inte drivs igenom pga av regeringsskifte? Vill vi vika från den nu inslagna vägen? Jag vill det inte.

Krav, betyg och kunskaper i skolan är vad alla förväntar sig av oss. Det vill jag vara med och leverera. Den svenska skolan är den mest kravlösa i hela världen vågar jag påstå. Våra elever har kortare skoldagar än de flesta andra. Längre lov och färre läxor. Slutsatsen blir att det inte är så konstigt att vi nu behöver lära våra elever mer och vi behöver ställa krav. Ungdomar som lär sig möta motstånd och övervinna hinder inser vilken otroligt härlig känsla det är. Inlärning ÄR jobbigt och det tar tid och behöver prioriteras högre än vissa andra saker.

Tänk på att detta är en viktig samhällsfråga och fundera sedan på vilket alternativet till den kunskapskola som sakta åter växer fram skulle vara. Det är vi som väljare eller som i mitt fall aktiv kommunpolitiker behöver ta en funderare på.